När SAS och Finnair tvekar kliver airBaltic fram

Det är sällan de stora rubrikerna som säger mest om vart ett flygbolag är på väg. Ofta är det helheten. I airBaltics fall pekar november, sommarprogrammet för 2026 och den fortsatta A220-strategin åt samma håll: Baltikum bygger vidare – lugnt, konsekvent och med tydlig regional självsäkerhet.

Stabil trafik

I november reste 402 400 passagerare med airBaltic, en ökning med en procent jämfört med samma månad i fjol. Det gör november 2025 till bolagets bästa november någonsin. Antalet flygningar ökade samtidigt med knappt fem procent.

Hittills i år har airBaltic flugit 4,8 miljoner passagerare, även det rekord för perioden. Kort sagt: tillväxten är inte explosiv – men den är konsekvent.

Sommar 2026: mer Baltikum, inte mindre

Det mest intressanta finns dock framåt. Inför sommaren 2026 ökar airBaltic sitt sätesutbud kraftigt i hela regionen:
– Riga får tolv procent fler stolar
– Tallinn elva procent
– Litauen hela 21 procent

Det här är ingen slump. airBaltic fortsätter att spela rollen som regional motor, snarare än ett traditionellt navbolag i klass med SAS eller Finnair. Nya linjer till bland annat Warszawa, Göteborg, Zürich och Aten kompletteras med återstartade rutter som Oslo och Belgrad.

Det är bredd snarare än prestige – och det är precis där airBaltic har hittat sin nisch.

A220 – inte bara en flygplanstyp, utan en identitet

Leveransen av flygplan nummer 51 i A220-flottan är mer än en siffernotis. airBaltic är i dag Europas mest renodlade A220-operatör, och det märks i hur bolaget tänker nätverk, kostnader och produkt.

En enhetsflotta ger flexibilitet i både Riga, Tallinn och Vilnius – och gör det möjligt att öppna linjer som annars hade varit svåra att bära. Att bolaget dessutom rullar ut gratis Starlink-internet i hela flottan förstärker bilden av ett flygbolag som gärna testar nytt, men bara när affärsmodellen håller.

airBaltic, SAS och Finnair – tre olika modeller

Sätter man airBaltics utveckling i ett nordiskt perspektiv blir skillnaderna tydliga. SAS och Finnair är klassiska nätverksbolag med tydliga nav: Köpenhamn respektive Helsingfors. airBaltic har valt en annan väg. I stället för en dominerande hub bygger bolaget ett regionalt multi-nav med Riga, Tallinn och Vilnius som likvärdiga baser. Det ger inte samma globala räckvidd – men betydligt större operativ smidighet.

Flotta och komplexitet

Skillnaden blir ännu tydligare i flottstrategin; SAS brottas med parallella flygplanstyper, leasinglösningar och en pågående omställning. Finnair sitter med långdistansflyg som kräver hög beläggning och stabil efterfrågan. Och slutligen har vi airBaltic, som med sin renodlade A220-flotta, är idealisk för regional expansion.

Tre bolag – tre verkligheter

• SAS måste bära tre länder, tre huvudstäder och ett arv av höga förväntningar.
• Finnair balanserar mellan Europa och Asien i en geopolitisk verklighet som förändrats snabbt.
• airBaltic har valt att säkra regionala flygförbindelser och växa där andra tvekar.

Och kanske är det just därför airBaltics siffror just nu ser så stabila ut. Inte för att bolaget gör allt rätt – utan för att strategin är anpassad till verkligheten.