Optimerade inflygningar – MINT-projektets mål

För plan som i nuläget ska landa på Arlanda går det till så här:

Via instruktioner, bland annat från Arlandas flygledare, leds planet till en viss punkt, tio till femton nautiska mil (en nautisk mil = 1 852 m) från banan. Sista biten ned leds planet via "lampan", ILS-strålen (ILS = instrumentlandningssystem) på banan.

Anledningen till att inflygningen påbörjas så långt i förväg är att se till att planen inte missar ILS:en.

Christer Forsberg

— Missar planet strålen får det flyga ett varv till och det medför en massa extra svängar och utsläpp, förklarar Christer Forsberg, projektledare på flygteknologiföretaget AVTECH som är en av de parter som arbetar med MINT.

Med hjälp av RNP sköter sig planet självt på ett helt annat sätt Navigeringssystemet är exaktare, planet kan gå så nära som tre nautiska mil från banan och sedan gå in för landning utan guidning av ILS:en.

Men det här måste finslipas. 
I förhållande till övriga plan ansluter RNP-planen till landningskön på ett senare skede, vilket kräver att det måste finnas större luckor mellan de andra planen. Därför kommer de första demonstrationsflygningarna att ske i lågtrafik.

Lösningen på att få in RNP-inflygningar i tätare trafikperioder är att använda tidsstyrning av ankomstflödet, något som utvecklas och testas på Arlanda.

Framledes kommer flygplatserna att ha ett system där flygplanen identifieras tidigare, och tilldelas inflygningstider. Planen kan då anpassa sin hastighet så att de kommer in i en jämn ström.

Systemet väntas medföra bullerreduceringar. Det kommer bland annat att beröra bullerutsatta Upplands Väsby som ligger tio nautiska mil från Arlanda, det vill säga just när inflygningen i normala fall påbörjas.

I och med att plan med RNP kan ta ut riktningen mot landningsbanan betydligt närmare flygplatsen kommer bland annat plan från Norrland inte att behöva flyga ända till Upplands Väsby för att där vända och påbörja inflygningen mot Arlanda. De svänger helt enkelt tidigare.

Exakt när demonstrationsflygningarna kan inledas är inte spikat. Förmodligen sker det i slutet av augusti, berättar Christer Forsberg och förklarar att det enda som saknas är ett definitivt ja från Transportstyrelsen. Anledningen till att just Airbus 321 används i projektet är enligt honom att det är ett "state of art"-flygplan; och som representerar en betydande del av den totala flotta som flyger i Europa.

MINT-projektet är ett samarbete mellan bland annat AVTECH, LFV, Novair, Egis Avia och Airbus. MINT ingår också i projektet AIRE som i sin tur är ett samarbete mellan EU och FAA.