Ryanair växer – men drar i nödbromsen

Ryanair avslutade året med 14,5 miljoner passagerare i december, en ökning med 7 procent jämfört med samma månad året innan. Kabinfaktorn låg stabilt högt på 92 procent. För helåret nådde bolaget 206 miljoner resenärer – ännu ett rekord, med en genomsnittlig beläggning på 94 procent.

Sett isolerat är det siffror som vilket flygbolag som helst skulle jubla över. Men under ytan sker en tydlig omsvängning.

Rekord i luften – men färre destinationer på kartan
Samtidigt som Ryanair fyller sina flygplan väljer bolaget att dra tillbaka kapacitet i stor skala inför 2026. Totalt handlar det om miljontals säten och ett stort antal rutter som försvinner från bland annat:

Tyskland – 24 rutter bort, nära 800000 säten
Spanien – neddragningar i regionala flygplatser, baser stängs
Frankrike – 25 rutter bort, viss comeback efter politiska förhandlingar
Belgien – 22 procent av kapaciteten försvinner
Portugal – Azorerna tappar all Ryanair-trafik

Gemensam nämnare för de borttagna rutterna är enligt Ryanair höga flygskatter, ökade flygplatsavgifter och dyrare ATC-kostnader.

Lågprisflygets nya geografi
Det intressanta är att Ryanair inte krymper – de flyttar. Kapacitet styrs om till Sverige, Italien, Ungern, Albanien, Marocko och Kroatien.

Här sänks avgifter, miljöskatter justeras och flygplatserna konkurrerar aktivt om trafik. För Ryanair påverkar varje avgift direkt biljettpriset – och därmed efterfrågan.

Sverige nämns numera av Ryanair i samma andetag som Italien och Polen – som marknader där flygskatter sänks eller avskaffas för att stimulera trafik.

Ryanair nöjer sig inte med att följa marknaden. Inför 2026 lyfter bolaget fram nya tillväxtdestinationer som Bratislava, Gdansk, Tirana, Rabat och Pescara.

Genom nya baser, fler frekvenser och aggressiv prissättning gör Ryanair det de alltid varit bäst på: förvandlar sekundära städer till mainstream-resmål.

När lojalitet blev för dyrt fick Prime stryka på foten

Ett tydligt exempel på hur stenhård Ryanairs kostnadsdisciplin är blev tydligt i vinter, när bolaget valde att lägga ner sitt lojalitetsprogram Prime – trots stark efterfrågan.

Prenumerationstjänsten lanserades för bara åtta månader sedan och kostade 79 euro per år. I utbyte fick kunderna tillgång till rabatterade biljetter, reseförsäkring och gratis sittplatsbokning på upp till tolv flygningar. Över 55 000 resenärer nappade, vilket gav Ryanair 4,4 miljoner euro i intäkter.

Problemet? Kunderna sparade ännu mer. Enligt bolaget uppgick resenärernas sammanlagda besparingar till cirka 6 miljoner euro – och där gick gränsen. I klassisk Ryanair-anda valde man därför att helt enkelt dra ur kontakten.

200 stolar, max effektivitet
Samma logik präglar även flottan. Ryanair fortsätter att bygga sin affär runt Boeing 737-8200, bolagets egen högdensitetsversion av 737 MAX 8.

Med 200 säten, extra nödutgångar och extremt hög kabinutnyttjandegrad pressas kostnaden per stol längre ned än hos nästan alla konkurrenter. Som jämförelse är en “vanlig” MAX 8 oftast certifierad för 178–189 passagerare.

Fler stolar, korta blocktider och hög beläggning är ingen detalj – det är själva motorn bakom att Ryanair kan flytta kapacitet mellan länder snabbare än politiska beslut hinner fattas.

Det är just därför bolaget kan växa till 206 miljoner passagerare – och samtidigt dra i nödbromsen där kalkylen inte håller.