Ombord SAS SK/LH-flight 673 till Frankfurt

SAS Boeing 737-800

En lätt försening ut från Arlanda när besättningen kommer sent in från en annan flight, men kaptenen utlovar 1 timme och 55 minuter flygtid och bra förhållanden under vägen. Det är heller inga stressade eller sura miner bland kabinpersonalen, tvärtom är det påfallande hjärtligt mottagande. LN-RGC får pushback sju minuter efter utsatt tid och snabb taxning till bana 01. En lång vänstersväng och ett lätt snirklande för att undvika ett regntungt och upptornat cumulus strax söder om Arlanda. Uppsprickande molntäcke och ovanför det en slösande sol från blå himmel.

Rakt söderut och med Linköpings flygplats och Malmen tydligt synliga under oss är serveringen framme vid rad två. Flygningen går som en LH-flight men opereras av en Boeing 737-800 från SAS. Det kan vara orsaken till att mittensätet är tomt på alla de fem rader som pluskabinen omfattar vilket ger 20 passagerare i plus och en tämligen full kabin bakom den. Kvällen måltid består av en bricka med kalla rätter: en fylld krustad modell större, därefter skinka med potatissallad och en curry-inspirerad dressing. Till det grovt bröd serverad från korg. Allt prydligt förpackad i en enkel men effektiv låda tillsammans en chokladmuffins och en chokladkaka modell micro som avslutning. En öl till det ger en lättsam och angenäm måltid. Min vindrickande spanska medpassagerare föräras ett riktigt glas efter att först ha smuttat på rödvinet i den sedvanliga plastmuggen.

Flygningen går söderut, tangerar västkusten i höjd med Ljungbyhed, vars rullbanor även de är synliga mellan låga vackertvädermoln som ligger i långa band tvärs över södra Sverige.

Kursen går över Malmö med Kastrup synligt till höger och vidare ner mot Hamburg. Kabinpersonalen är då inne på kaffeserveringen samtidigt som den avätna brickan snabbt stuvas undan. Det ger möjlighet att smälta maten en stund och samtidigt njuta av utsikten som än en gång visar att kartan faktiskt stämmer överens med verkligheten.

Efter cirka en timme passerar vi ut över havet mellan Danmark och Tyskland i riktning mot Hamburg. Den nordtyska staden ligger dold under ett tjockt molntäcke och det dröjer till att vi är öster om Hannover innan det åter går att orientera sig med marken synlig.

Kabinpersonalen är färdig med hela serveringen och ägnar sig åt att befria oss från resterande kaffemuggar och annat, dock utan att dra runt med vagnarna. Istället är det den personliga servicen som gäller, både vad gäller röjandet och det tydliga kollande om vi vill ha något ytterligare.  Den obligatoriska försäljningsvagnen dras genom kabinen utan att väcka någon större uppmärksamhet.

Snabb inflygning mot Frankfurt, återigen med ett kompakt molntäcke under oss. Molnbasen är dock hög så när vi väl är igenom är utsikten än en gång betydande. Det är bana 18 som gäller i kväll vilket ger en inflygning tvärs över centrala Frankfurt. Sedan lång transportsträcka in till terminalbyggnaden och angöring vid B10. Där väntar en snabb turnaround för besättning som ska tillbaka till Stockholm medan vi vandrar ut mot anslutande flyg.

Sammanfattningsvis: En av många vardagsflygningar men där rutinen aldrig tilläts ta över. Ett personligt tilltal som inleddes redan i välkomnandet ombord och högtalarpresentationen av vad som skulle ske under flygningen, kombinerades med en tydlig uppmärksamhet. Det gav sammantaget en hög servicenivå utan att för ett ögonblick vara påträngande. Med gott omhändertagande ombord och landning fem minuter före tidtabell, trots försening från Arlanda, finns faktiskt inget att klaga på.