Skellefteå Airport får en tydlig roll för försvarsmakten

Skellefteå Airport är inte längre bara en plats för SAS, Norwegian och charterresenärer. Genom ett nytt avtal får Flygvapnet möjlighet att använda den civila flygplatsen när det behövs – med tillgång till den service och infrastruktur som krävs för att kunna operera därifrån.

Det är en del av Flygvapnets arbete med att kunna sprida sina flygplan och sin verksamhet över flera platser. Tanken är enkel: ju fler flygplatser som kan användas, desto svårare blir det att slå ut verksamheten – och desto fler möjligheter får Flygvapnet att agera snabbt när situationen kräver det.

För Skellefteå Airport är samarbetet inte nytt. Flygvapnet har under lång tid använt flygplatsen, men det nya avtalet formaliserar och fördjupar samarbetet.

Och Robert Lindberg ser avtalet som ett naturligt nästa steg. Flygtorget fick ett samtal med flygplatschefen, som varit verksam på Skellefteå Airport i 25 år.

”Vi vill värna om ett starkt land”

Försvarsmakten kommer att kunna använda flygplatsens befintliga infrastruktur och resurser vid behov. Det skulle till exempel kunna handla om banhantering, torntjänster, förråd, tankning och bränsleförsörjning.

För Robert Lindberg är den säkerhetspolitiska utvecklingen en självklar del av varför samarbetet nu fördjupas.

– Vi är glada över samarbetet med Försvarsmakten. Vi vill värna om ett starkt land och det här känns som ett naturligt steg.

En regional flygplats gör mer än att flyga passagerare

Den svenska flygplatskartan är under förändring. Diskussionen om regionala flygplatser handlar ofta om passagerarsiffror, ekonomi och trafikunderlag. Det är här Robert Lindberg vill bredda bilden av vad en regional flygplats faktiskt betyder.

– Det som ofta glöms bort är den samhällsnytta som flygplatsen bidrar med.

Samtidigt sticker han inte under stol med att utvecklingen på inrikesmarknaden är problematisk. Han pekar på situationen vid andra regionala flygplatser som ett exempel på hur snabbt tillgängligheten kan förändras.

– Jag ser ju problemen nu när Sverige har tappat en del av inrikestrafiken. Örnsköldsvik har ingen reguljär flygtrafik och det fattas flygkapacitet på många orter. Det är tragiskt.

För Skellefteå blir därför den fortsatta tillgången till flyg både en fråga om regional utveckling och om beredskap.

”Vi har ingen järnväg”

När regionala flygplatser tidigare har argumenterat för sin överlevnad har samhällsnyttan ofta varit ett centralt argument. Samtidigt är den civila grunduppgiften fortfarande helt central. Det är få svenska flygplatser som har så många parallella projekt i gång som Skellefteå Airport. Med omkring 400000 resenärer per år utgör flygplatsen en avgörande pulsåder för en region där alternativen till flyget är få.

– Det finns inga andra resalternativ. Vi har ingen järnväg, säger Robert Lindberg.

Flygplatsen har samtidigt fått känna av förändringarna i regionens näringsliv. När Northvolts problem slog mot Skellefteå minskade också en del av det tidigare starka inrikesresandet.

Nu ser Lindberg åter flera positiva tecken. SAS är fortsatt basen i det reguljära resandet och planerar att öka kapaciteten inför vinterprogrammet. Norwegian flyger två gånger i veckan och planerar enligt Lindberg en utökning. Även Ryanair väntas öka sin trafik. I övrigt trafikerar Apollo, TUI och Ving flygplatsen för charterflyget.

Skellefteå Airport kan ses som en förebild som en mångfacetterad flygplats med ett stort utbud, från teknisk utveckling av drönare till traditionell flygtrafik.

– Det finns ett starkt lokalt engagemang, avslutar Robert Lindberg.