Berlusconi gör en ”Pagrotsky” med Alitalia

Alitalia måste få ett tillskott med minst hundra miljarder kronor för att återställa sitt eget kapital. Ingen investerare går in med dylika medel utan statliga garantier. Eftersom bolaget skall omstruktureras med ett holdingbolag som ägare där de olika verksamheterna delas upp, kan detta ses som en tillrätta lagt plan för att passa in i Air France/KLM-konsortiet. Italien måste få andra att betala kalaset och det gäller att köpa sig tid.

Ett Alitalia utan betydande bantning av personal vilket facket hittills motsätter sig med framgång kan inte fungera. I första skedet skulle verksamheten bantas med 2 500 personer, men ju längre förhandlingarna pågick insåg man det verkliga personalbehovet kommer att vara 12 000 personer lägre än dagens 22 000 anställda. Mer än en halvering alltså. En sådan konsekvens blir politiskt omöjlig för premiärminister Silvio Berlusconi en månad före valet till Europaparlamentet.
 
Vid sidan om det ovissa spelet mellan staten, andra ägargrupper samt fackföreningen tillsattes därför en grupp under ledning av finansministern som hade till uppgift att utse en konkursförvaltare enligt modellen med det krisdrabbade livsmedelsgiganten Parmalit för att kunna driva vidare Alitalia efter en likvidation fram till dess en lösning med Air France – KLM gruppen skulle kunna komma tillstånd.

Det som nu kommuniceras från Berlusconis tjänstemän är ett politiskt spel där den tillfälliga lösningen är att – fram till Europavalet – låta Alitalia flyta och flyga. Italienska regeringen sätter nu press på EU där man på något sätt vill ha en tillåtelse att tillföra pengar till holdingbolaget och därmed göra bruden attraktiv för Air France – KLM koncernen. Därefter för man över saneringsproblemet till Paris och det hela är inte längre ett problem för italienska regeringen. Om denna plan kan förverkligas är synnerligen tvivelaktig.
 
Eller blir det så att efter valet stoppar regeringen det flytande lånet och Alitalia stannar, för att därefter i ett mindre och fritt från skulder kommer tas upp i det fransk-holländska holdingbolaget? Spelet om Alitalia och dess anställda är inte på långa vägar slut den tid man har vunnit kommer visa sig vara en Pyrrhusseger för det av kommunister styrda facket.

Svenska SJ fick – enligt Riksrevisionen – alldeles för mycket statliga pengar för gamla lok och annat under förra året. SJ fortsätter att å med förlust, och man kastar alltså – med samma goda skäl som Berlusconi in goda pengar efter dåliga. Att detta kunde ske beror på att regeringen och Näringsministern inte hade några problem att få stöd från Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly (bilden), även han kommunist och dessutom tjänstledig Tågmästare hos SJ. Han har ju sin och sina kompisars pension att tänka på.