E-handeln håller flygfrakten i luften – men kapacitetskrisen hotar

Nya handelsmönster, oväntade vinnare och en kapplöpning om kapacitet formar just nu en bransch i snabb förändring. När Kina tappar fart kliver Vietnam, Indien och mindre europeiska flygplatser fram som nya nav i den globala logistiken. Men hur länge kan optimismen hålla när himlen börjar bli trång?

Fraktchefer, logistikstrateger och flygbolagsrepresentanter talar om stark tillväxt, rekordvolymer och en marknad som återfått självförtroendet. Efter flera år av osäkerhet har e-handeln visat sig vara flygfraktens kanske viktigaste motor.

Men optimismen kommer med en fotnot. Kapacitetsbristen är akut – och det oroar fler än bara logistikcheferna.

Här växer flygfrakten snabbast:

• Liège (Belgien): +29 % jämfört med förra året
• Budapest (Ungern): kraftig uppgång tack vare e-handel
• Tallinn (Estland): nytt FedEx-sorteringscenter för att möta ökande e-handelsflöden
• Globalt: fraktflottan väntas växa med 2,5 % per år till 2044, enligt Cirium

Handeln flyttar – och skapar nya vinnare
När handelsmönstren förändras, flyttar även fraktens geografi. USA importerar mer än någonsin, men inte längre bara från Kina. Vietnam, Indien och delar av Östeuropa har snabbt vuxit fram som nya produktionsnav – och det märks i luftrummet.

Flygplatser som Liège och Budapest rapporterar tvåsiffrig tillväxt, med uppgångar på upp till 29 procent under sommaren. Det är just dessa mindre europeiska hubbar som nu står i centrum när industrin söker nya vägar runt tullar, flaskhalsar och geopolitisk osäkerhet.

– Laptoparna kommer nu från Vietnam i stället för Kina, och Indien har blivit USA:s största handelspartner för smartphones. Det är en förändring vi inte såg komma, konstaterar Marco Bloemen från Aevean Consulting under Air Cargo-mötet i Liège.

Kapacitetsbrist hotar framgången
Men e-handelns framgångar har skapat sitt eget problem: brist på lastutrymme. De stora fraktflygbolagen slåss om varje tillgänglig maskin, och de nya fraktversionerna av 777 och A350 levereras alldeles för långsamt för att möta behovet.

Enligt Cirium väntas den globala fraktflottan växa med omkring 2,5 procent per år fram till 2044, men det räcker inte. Fler ombyggda passagerarflygplan kommer in på marknaden – men inte i den takt som krävs.

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt med flygplan. Vi konkurrerar om plats, och det driver upp priserna, säger Bloemen.

FedEx och Magma växer trots allt
Samtidigt växer vissa aktörer snabbare än andra. FedEx har just invigt ett nytt sorteringscenter i Tallinn – ett nav som ska koppla samman Baltikum med Paris, Asien och USA. Och irländska Magma Aviation planerar att tredubbla sin flotta till 2030, med nya 747- och 777-fraktplan.

Det är just denna kombination – e-handel, nya marknader och smartare logistiklösningar – som ger branschen framtidstro, trots flaskhalsar och osäkerheter.

En bransch som lärt sig att svänga snabbt
Under pandemin var det flygfrakten som höll många flygbolag vid liv. Nu är det samma flexibilitet som kan avgöra framtiden. För även om planering är avgörande, verkar den gyllene regeln fortfarande gälla: de bolag som lyckas anpassa sig snabbast – vinner.

Det finns något nästan ironiskt i hur flygfrakten, som en gång var flygindustrins tysta bakgrundsmusik, nu bär tempot i hela sektorn. Under pandemin räddade den många bolag. Nu tvingar den samma bolag att tänka nytt igen – om flottor, nätverk och affärsmodeller.

Det vi ser just nu är inte bara en kortsiktig e-handelsboom. Det är ett skifte i hur världen handlar – och varifrån. När laptoparna kommer från Vietnam, mobiltelefonerna från Indien och paketen packas i Tallinn, då flyttas också flygfraktens centrum. Europas framtida hubbar kanske inte ligger i Frankfurt och Paris, utan i Liège, Budapest och de baltiska huvudstäderna.

Och kanske är det just där flygfraktens styrka ligger: i förmågan att hitta nya vägar – bokstavligen.

Flygfraktens nya karta

• E-handeln lyfter: Global e-commerce driver rekordvolymer – men bristen på fraktplan gör att varje flygtimme räknas.
• Asien flyttar västerut: Kina tappar mark, medan Vietnam och Indien tar över som nya nav i handeln med Europa och USA.
• Nya vinnare: Liege, Budapest och Tallinn växer snabbare än många klassiska storhubbar – småstäder blir nya logistikhjältar.
• Framtiden flyger frakt: Trots kapacitetsbrist väntas den globala fraktflottan växa med 2,5 % årligen till 2044.