Flygfrakten växlar upp 2026 – Europa tar tydligare position
Flygfrakten går in i 2026 i medvind. Nya siffror från IATA och WorldACD visar att efterfrågan ökar – men framför allt att flödena förändras snabbt. Fokus flyttas från Nordamerika mot Europa, Mellanöstern och Asien, i takt med att handelspolitik, tullar och e-handel ritar om kartan.
I mitten av januari ökade de globala fraktvolymerna med omkring 5 procent jämfört med samma period i fjol. Särskilt stark är utvecklingen från Asien och Mellanöstern – och det är mot Europa som tillväxten nu är tydligast.
Under 2026 ser vi också att Belly Cargo har blivit extremt viktigt igen i takt med att långdistansflyget för turister har återhämtat sig helt. Det är den “dolda” vinstmaskinen för många flygbolag och förklarar också varför flygbolagen kan tjäna pengar på frakt även när passagerarsätena inte är helt fulla.
2026: tillväxt – men på rätt villkor
Glöm bilden av flygfrakt som en bred massmarknad där allt skickas kors och tvärs över jordklotet. Under 2026 har branschen gått in i en fas av kirurgisk precision. Uppgången vi ser nu handlar inte om att volymerna växer överallt, utan om att frakten växer där den behövs som mest.
Det är framför allt e-handelns snabba paketströmmar som håller flygplanen fyllda, tillsammans med akuta transporter som tvingats upp i luften när tullregler krånglar och globala handelsrelationer skaver. I en osäker värld har flyget blivit den nödvändiga ventilen för företag som snabbt måste ställa om sina leveranskedjor.
Samtidigt har branschen hittat en ovanligt stabil balans. Efter läxan från pandemin har man byggt ut kapaciteten med försiktighet. Det gör att fraktpriserna – de så kallade yieldsen – biter sig kvar på nivåer som ligger tydligt över de vi såg för några år sedan. Flygfrakten 2026 är kanske inte branschens mest glödheta kändis, men det är en lönsam och oumbärlig maskin som levererar exakt där det krävs.
Europa kliver fram när USA bromsar
En av de tydligaste trenderna just nu är hur trafiken från Asien mot Europa ökar betydligt snabbare än mot Nordamerika. Förändrade amerikanska tullregler har gjort vissa rutter mindre attraktiva, vilket snabbt fått effekt i fraktnäten.
För europeiska flygbolag och flygplatser innebär det nya möjligheter. Asien–Europa växer, liksom trafiken inom Asien och mellan Mellanöstern och Asien – medan Nordamerika tappar mark.
Nya fraktlinjer speglar skiftet
Ett tydligt exempel är den nya direkta fraktlinjen mellan Oslo och Shanghai som startade i januari. Med Boeing 777F knyts Norge närmare Asien – med framför allt fisk och skaldjur, men även med plats för e-handel och industrigods.
För flygplatser som Oslo är satsningen ett kvitto på hur viktigt det är med närhet till produktion, kylkedjor och specialiserad fraktinfrastruktur. För flygbolagen handlar det om att placera kapacitet där efterfrågan faktiskt växer – här och nu.
Och just nu pekar mycket åt samma håll. Europa är inte bara med i matchen – kontinenten håller på att bli en av de viktigaste spelplanerna för global air cargo.
Så reser godset – Belly vs. Freighter
Flygfrakt delas upp i två huvudkategorier beroende på vilket flygplan som används. Valet beror oftast på hur bråttom det är och hur stora sakerna är.
• Belly Cargo (Passagerarplan): Detta är frakt som transporteras i “magen” på vanliga passagerarflygplan, under fötterna på resenärerna.
– Fördel: Utnyttjar befintliga flyglinjer. Det är ofta billigare för flygbolaget eftersom planet ändå ska flyga rutten för passagerarnas skull.
– Begränsning: Utrymmet är begränsat i höjd och vikt. Man kan inte skicka stora maskiner eller farligt gods här.
• Main Deck Cargo (Fraktflyg/Freighters): Här används flygplan som saknar fönster och stolar. Hela planet, inklusive huvudkabinen (main deck), är fyllt med gods.
– Fördel: Kan ta enorma volymer och mycket tungt eller skrymmande gods (t.ex. bilar, hästar eller stora reservdelar). – De flyger ofta på tider och rutter som är optimerade enbart för logistik.
– Begränsning: Dyrare i drift då frakten ensam måste bära alla kostnader för bränsle och personal.
Kommentarer
Inga kommentarer har skrivits ännu.


