Luftfartsstyrelsens avgifter-certifikatförnyelse

Att förnya ett ATPL (Airline Transport Pilot Licence) i Sverige för fem år kostar 18 750:-. I exempelvis Finland är motsvarande kostnad ca 390:- (41 euro) och i Storbritannien ca 1 500:- (110 £).

Båda tillämpar, liksom Sverige, den gemensamma normen JAR-FCL (Joint Aviation Requirements - Flight Crew Licensing). Kostnaden för att förnya ett ATPL i Sverige är således ca 50 gånger högre än i grannlandet Finland. Varför?
Jag har sökt svar från Luftfartsstyrelsen, men de har hittills inte kunnat förklara den orimliga skillnaden. Chefen för certifikatenheten hänvisar till ekonomiavdelningen - men är det en ekonomisk fråga?

Motiven för Luftfartsstyrelsen idag är ju: avgifterna skall spegla resursåtgången i myndigheten och några korssubsidier skall inte förekomma. Med hjälp av uppgifter på myndighetens hemsida har jag därför själv försökt göra en analys av resursåtgång och kostnader förcertifikatförnyelser, men tyngdpunkten i resonemanget gäller de kommersiellaflygcertifikaten, ATPL och CPL (Commercial Pilot Licence).

För några år sedan infördes JAR-FCL i Sverige vilken bl.a. innebar att certifikaten utan validering blev giltiga i alla stater inom JAA-gemenskapen, dvs. i alla de f.n. 39 medlemsstaterna. En grundtanke med JAR är bl.a. att skapa likartade konkurrensvillkor för den Europeiska luftfarten. 

Införandet av JAR-FCL medförde för Sveriges del minst två viktiga förändringar när det gäller flygcertifikaten - certifikatinnehavarens medicinska lämplighet både granskas och godkänns numera direkt av flygläkarna och inte som tidigare när myndigheten granskade och godkände läkarnas intyg innan certifikatet förnyades, samt att certifikatens administrativa giltighetstid förlängdes från ett till fem år. Myndighetens arbetsinsats för förnyelse av certifikaten minskade således drastiskt över en natt - varken granskning eller godkännandeprocess sker numera av myndigheten utan endast arkivering av i första hand läkarprotokoll. Myndighetens övriga resursåtgång utgörs av en "omstämpling" av certifikatet vart femte år.

Förvåningen i branschen blev därför stor när dåvarande Luftfartsinspektionen införde en årlig avgift (registerhållningsavgift?) för certifikaten, händelsevis lika stor som den tidigare årliga förnyelseavgiften. "Årsavgiften utgörs av fasta avgifter som fastsällts utifrån de resurser och kostnader som åtgår för myndighetens årliga tillsyn." ((AIC B 130/2004 (Vit 29/04)) Avgiften skall betalas i förskott för certifikatets hela giltighetstid. Samtidigt höjdes avgiften med ca 25 % och medförde att den administrativa kostnaden för ett ATPL i fem år uppgick till 6 100:-. Som nämnts ovan är kostnaden för denna tjänst numera 18 750:-, (5 x 3 750:-) dvs. en höjning med ofattbara 200 % från 2004. På Luftfartsstyrelsens hemsida kan man läsa om hur avgiftssystemet är uppbyggt i - "Bakgrund till avgifter för Luftfartsstyrelsens tjänster 2005" - (avgifterna för 2006 är, den 10 december, ännu inte offentliggjorda). Där står bl.a.: "Luftfartsstyrelsens avgifter skall på sikt täcka de direkta kostnader som är förknippade med tillsynsverksamhet som riktas mot tillståndshavare". Detta är den princip för självfinansiering av luftfartsverksamhet som fastställts av riksdagen. Vidare - "För att kunna redovisa transparens för kunden sker tidredovisning inom Luftfartsstyrelsen. Avgifterna syftar till kostnadstäckning inom varje produktområde (t.ex. certifikatavgifterna ska täcka sina kostnader, flygoperativa avgifter ska täcka sina, etc.)."

Certifikatinnehavaren skall således betala för den direkta kostnad som uppstår i styrelsen för exempelvis en certifikatförnyelse och det uppges att i och med 2005 års avgifter beräknas att full kostnadstäckning nås för produkten certifikat, samt att subsidier numera endast föreligger för vissa flygoperativa- och luftvärdighetsavgifter.

På hemsidan redovisas vidare hur Luftfartsstyrelsens avgifter för certifikaten uppstår och fördelas. I årsavgiften för produkten segelflyg,- ballongflyg-, UL- och PPL-certifikat ingår således tre poster:

- L:s årliga kostnad 654:-
- Kostnad för SHK verksamhet 92:-
- Bidrag/betalningar till intresseorganisationer (KSAK, Segelflygförbundet, EAA 286:-

Summan av dess kostnader blir 1 032:- och är logiskt nog samma som årsavgiften för ett PPL. Den årliga avgiften för ett ballongcertifikat är, lika logiskt, 654 + 92 = 746:-, eftersom denna kategori inte skall betala för KSAK, Segelflygförbundet och EAA.

Vidare framgår att Luftfartstyrelsen kommit överens med branschen om att systemkostnaderna, dvs. L´s årliga kostnad, (654:-), är en solidarisk kostnad som skall bäras av samtliga certifikatinnehavare.
Den består av:

- kostnaderna för särskild hantering av piloter med medicinska avvikelser där myndighetens medicinska kompetens kopplas in och där det i vissa fall kan vara aktuellt att föra ärendet vidare till de vetenskapliga experter som är knutna till myndigheten. Som information kan nämnas att det varje månad hålls möten i en kardiologgrupp med experter som lämnar sina rekommendationer i varje enskilt ärende.

- kostnader för myndighetens hantering av särskilda beslut i certifikatärenden av juridisk och medicinsk karaktär.

- kostnader för hantering av överklaganden

- kostnader för system, löpande systemanpassningar och blankettutveckling

- kostnader för telefontid/telefonservice/rådgivning för certifikatinnehavare, 5800 timmar på ett år

- kostnader för kompetensupprätthållande av tre parallella regelverk, BCL/JARFCL/ JAR66

Av detta kan man således dra slutsatsen att myndighetens kostnader även för ett ATPL uppgår till 746:- per år. Till detta kommer en timkostnad för utfärdande och utskick av certifikathandlingen det år förnyelsen sker.

Chefen för certifikatenheten uppger att tidsåtgången för förnyelsen är ca 40 minuter och att timkostnaden i Luftfartsstyrelsen är 1000:-, vilket motsvarar ca 700:- inkl. portokostnader, vart femte år. Några andra resurskrävande åtgärder utförs inte i Luftfartsstyrelsen för ett ATPL, vilket bekräftas vid telefonsamtal med chefen för certifikatenheten.

Med enkel matematik blir således myndighetens kostnader för förnyelse vart femte år av ett ATPL: 654 x 5 + 700 = 3 970:-. Istället får vi betala ytterligare nästan 15 000:- (femton tusen kronor) för denna tjänst.

Som alla vet finns ju dessutom en katalog med andra avgifter som har med certifikaten att göra: grundavgift, teoriprov, flygprov, samt avgifter för olika behörigheter: klass/typbehörighet, (införandeavgift och flygprov), men dessa diskuteras inte närmare här. Kostnader för hyra av flygplan vid flygprov, läkarundersökningar, m.m. belastar som bekant inte Luftfartsstyrelsen, utan drabbar företag eller den enskilde.

Någon förklaring till den extra kostnaden på nära femtontusen kronor står således inte att finna varken genom analys av Luftfartsstyrelsens principer för avgiftsdebitering och inte heller av chefen för certifikatkontoret.

Från en annan utgångspunkt kan nedanstående resonemang föras, utgående från Luftfartsstyrelsens statistiska sammanställning - Luftfart 2004 och från Luftfartsverkets årsredovisning för år 2004, samt med antagandet att kostnaderna för verkets personal och Luftfartsstyrelsens (dåvarande Luftfartsinspektionen) inte avgörande skiljer sig åt.

Enligt Luftfart 2004, fanns den 31 december samma år, 1 836 gällande ATPL och 2 317 CPL.
Luftfartsstyrelsens intäkter från årsavgifterna för dessa certifikat blev för år 2004: (1836 x 3 750 + 2 317 x 2600 = 6 885 000 + 6 024 200 = 12 909 200). (Årsavgiften för ett CPL är 2 600:-).
Av uppgifter i Luftfartsverkets årsredovisning för 2004, kan man räkna ut att den genomsnittliga årskostnaden för verkets personal är ca 590 000:-. Enbart årsavgifterna från de kommersiella flygcertifikaten täcker således kostnaderna för ca 22 årsarbetare. Till detta skall läggas intäkter från årsavgifter, m.m. från övriga ca 11 400 certifikatinnehavare. Certifikatenheten i Luftfartsstyrelsen består av 8 handläggare, två flygläkare, en administratör, en läkarsekreterare och en chef - tillsammans 13 tjänster, medan avgifterna tycks räcka till minst det dubbla antalet årsarbetare - hur motiveras detta överuttag av avgifter?

Jag får inte ekvationen att gå ihop och jag förstår inte påståendet att avgifterna för de (kommersiella) certifikaten motsvarar kostnaderna för Luftfartsstyrelsen - har jag missat något i mitt resonemang, eller är de kommersiella certifikaten en s.k. mjölkko för Luftfartsstyrelsen?

Roland Karlsson
ATPL innehavare