SAS säkrar svenskt inrikesflyg

Ett flygsystem som hålls ihop med samarbete – och nerver

BRA befinner sig i sin tredje rekonstruktion på fem år. Det är inget tillfälligt hack i kurvan, utan ett tydligt tecken på hur pressad den svenska inrikesmarknaden är. Det är en marknad med små marginaler och höga fasta kostnader där aktörerna blivit ömsesidigt beroende av varandra.

– Det är en tuff inrikesmarknad, men både vi och SAS är angelägna om att vi ska ha en fungerande inrikestrafik, säger Brandtvig.

Samarbetet mellan bolagen är i dag så tätt att gränsen mellan underleverantör och räddningsplanka blivit svår att dra. Omkring 40 procent av SAS svenska inrikestrafik flygs av BRA. Försvinner BRA försvinner också delar av SAS nätverk.

– Vi har absolut en god relation med SAS. Vi är oerhört glada och tacksamma för vårt samarbete och att SAS går in och stöttar oss.

BRA har i praktiken en kund

BRA:s affär är i dag i allt väsentligt SAS. Trafikprogrammet styrs av SAS, medan Braathens står för flygplan och bemanning. Kapaciteten framåt är oförändrad.

– Avtalslängden med SAS är densamma och kapaciteten framåt är också densamma. Det är inga större förändringar utifrån det ursprungliga avtalet som tecknades 2024, säger Brandtvig.
– BRA och SAS har nära och bra diskussioner, för SAS är det också viktigt att vi säkerställer inrikestrafiken.

Flottan består fortsatt av tolv ATR 72-600, åtta baserade på Arlanda och fyra i Köpenhamn.

– Flygplanstypen passar bra på svensk inrikes. SAS står för trafikprogrammet, vi står för flygplan och bemanning – det är helt och hållet ett SAS-program.

Rekonstruktionen: ett ”bra case” – men utan marginaler

Rekonstruktionsprocessen går nu in i ett avgörande skede. Planförhandlingarna sker i mitten av februari, med ambitionen att lämna rekonstruktionen under sommaren.

– Rent teoretiskt ska vi vara ur rekonstruktionen 3 veckor efter förhandlingarna. Det finns alltid hinder på vägen, men nu har vi ett bra case där rekonstruktionen genomsyrar hela organisationen.

Samtidigt väntar ett utmanande år.

– 2026 blir tufft med små marginaler eftersom vi har ett stort underhållsår av våra flygplan. Ekonomin normaliseras först 2027.

Staten markerar – ägarna betalar

Skatteverket motsatte sig först en förlängning av rekonstruktionen. För att processen skulle få fortsätta krävdes nytt kapital från ägarhåll. Huvudägaren Per G Braathen har skjutit till 100 miljoner kronor i eget kapital.

– Vi har stor tillförsikt inför framtiden, trots utmaningar med Skatteverket och Naturvårdsverket tills vi är ur rekonstruktionen, säger Brandtvig.

Arlanda växer – men inrikes gör det inte

Samtidigt presenterar Swedavia glädjesiffror för Arlanda. Fler linjer, fler bolag, fler destinationer. Det som sällan nämns är att inrikesflyget samtidigt krympt kraftigt.

Antalet inrikesflygningar på Arlanda har mer än halverats sedan 2017. Passagerarna nästan lika så. Att flygplatsen ändå ”växer” beror till stor del på att trafik flyttats från Bromma.

– Svensk inrikes är spännande, men nästa stora fråga handlar om Arlanda, säger Brandtvig. Det måste vara lätt att ta sig dit och flödena måste fungera.

Flyget som flyger vidare – men på kredit

SAS lånar ut pengar. Ägare skjuter till kapital. Avtal skrivs om i sista stund. Svenskt inrikesflyg hålls ihop med vilja, lån och ett system av ömsesidigt beroende. Men Malin Brandtvig avslutar ändå vår intervju med tillförsikt:

– Braathens har ett bra case framåt.

Det är möjligt. Men det är också tydligt att svensk inrikestrafik just nu inte flyger på styrka, utan på lånade pengar.