Skamlig Falcon Air-affär av Posten

En månad senare skrev Flygtorget @irmail (17 mars 2006), att Posten den 15 mars hade sålt till just FlyScand. Försäljningen hade skett under största möjliga tystnad från Posten. Den kritiskt hållna artikeln avslutades:

“Framtiden kommer att visa om statliga Posten vinnlagt sig om att finna en seriös köpare till Falcon Air, eller om man som vilken säljare som helst i desperation har sålt sitt flygbolag till första bästa.”

Dessförinnan hade det funnits andra som intresserat sig för att köpa Falcon Air, bl a ett flygfraktbolag och FlyMe.
                 
Men FlyMe bjöd efter att ha tittat lite närmare på Falcon Air bara 4-5 Mkr för bolaget. Dessutom krävde FlyMe garantier för att Posten skulle svara för de kostnader, utöver de medel som reserverats, som kunde komma att uppstå när de leasade Falcon Air-planen skulle återlämnas.

Till detta krav sa Ingrid Ericksson, Postens chef ekonomi och finans, nej. Falcon Air skulle säljas “rakt av”, sa hon. Då drog sig FlyMe ur.

Just “rakt av” sålde Posten sedan också Falcon Air till de äventyrliga flygbolagsamatörerna bakom det nybildade bolaget FlyScand. Och bra betalt fick Posten, 40 Mkr, uppger välinformerade källor.
 
Ja, och så gick det också snabbt precis så, som alla andra förutom det statligt ägda Posten – av ren snikenhet – låtsats att inte förstå. De nya ägarna av Falcon Air tvingades begära det gamla ärevördiga flygbolaget i konkurs bara sex månader senare, den 22 september förra året.

“Statligt ägda Posten borde förstås, när man inte fann en seriös köpare, i stället snyggt ha avvecklat Falcon Air”, säger en svensk flygbolags-VD.

Enligt vad Flygtorget @irmail nu erfar erbjöd sig också ledningen på Falcon Air, att stanna kvar på bolaget så länge det behövdes om Posten i stället valde att snyggt och prydligt lägga ned sin trotjänare. Men det var Posten inte intresserat av.

Hur var det då med de där flygplansdörrarna?

Falcon Air köpte 1991 tre flygplansdörrar av amerikanska Pemco för 600 000 dollar, i dagens dollarvärde alltså drygt 4 Mkr.

Av olika skäl kom dessa tre flygplansdörrar att kosta Falcon Air runt 90 Mkr (!) t o m augusti 2005. Av alla dessa miljoner utgjordes cirka 24 Mkr av “Jurist och expertkostnader”, enligt ett Falcon Air-dokument, som Flygtorget @irmail har tagit del av.

Så till frågan varför Falcon Airs styrelseordförande, Bo Alerfeldt, i ett email till en av Postens chefer, Bo Wärnsäter, den 22 februari 2006 – alltså endast två dagar efter att Flygtorget @irmail avslöjat att Posten ämnade sälja Falcon till en “tveksam ägare” beordrade borttagning av dokument och email om bl a Pemco ur servern på Falcon Air.
              
Bo Alerfeldt skrev i sitt email:

“Jag har idag sökt dig betr. Rolfs ´bibliotek´ (Falcons VD, Rolf Johansson. Vår anmärkn.) på Falcons server. Vi kommer med stor sannolikhet att avsluta affären snart, Rolf är i Indien.

Vi behöver plocka ut all information ur servern på Rolfs bibliotek (på något lagringsmedia du får besluta om). Viktigt är att när vi tagit vara på Posten hemligt mtr. samt Pemco mtrl. etc. så skall vi lägga tillbaks allt på servern.”

Bo Alerfeldt skrev vidare att han “har talat med Leif Eriksson“ (Falcon Airs ekonomichef. Vår anmärkn.) och att “han hjälper den tekniker som ni sänder til Falcon“:

“Leif (och bara han) är kontaktperson för den person som skall utföra arbetet”, instruerar Bo Alerfeldt.

Samme Leif Eriksson, som nämns ovan, säger senare, enligt Sydsvenska Dagbladet (21 september 2006), att “öppenheten från Postens sida gradvis minskade efterhand som olika tidigare intressenter till flygbolaget tackade nej och nya köpare blev aktuella”.

“Våra nya ägare fick jag ingen som helst kontakt med före köpet”, säger Leif Eriksson. “De tidigare intressenterna hade jag en relativt omfattande kontakt med.”

Posten tycks alltså, i brist på branschkunniga köpare, ha sålt Falcon Air till personer som hölls mindre vetande. 

Eftersom Bo Alerfeldt pensionerats i höstas önskar Posten nu svara för Posten i fråga om Falcon Air.

Pressinformatören Hanna Berggren på Posten uppger, att Bo Alerfeldt beordrade borttagning av sådant material från Falcons server, “som inte “berörde Falcon”, en “standardrutin när man säljer ett dotterbolag”.

Bilden th: Bo Alerfeldt, styrelseordf Falcon Air

När Flygtorget @irmail invänder, att dokument rörande Pemco väl i högsta grad b e r ö r  Falcon, ber Hanna Berggren att få återkomma. Senare svarar hon:

“Rolf (Johansson, Falcons VD) tog med sig sitt material för att kunna stå till de nya ägarnas förfogande. Dessutom fanns materialet hos den advokat som drev frågan.”

Rolf Johansson anställdes f ö hos Posten sedan Falcon Air sålts. 

De nya ägarna av Falcon Air anklagade senare Posten för att ha lurat dem. Detsamma sa f ö också Svensk Pilotförenings representant på Falcon Air, flygkaptenen Peter Lovén. Dessutom anklagade en ägargrupp runt Jan Salloum, som köpt upp sig till 50 procent av Falcon Air i förhoppningen att kunna skydda sin ursprungliga mindre investering, George Ozgol för att ha sålt en mängd flygbiljetter utan att intäkterna fördes in i Falcon Air.

Efter köpet hävdade de nya ägarna också, att den verkliga kostnaden för att återlämna flygplanen vid leasingtidens slut, i stället för de cirka 50 Mkr som Posten reserverat i Falcon Air för ändamålet, snarare skulle bli det dubbla.

I december 2005 och februari 2006 – alltså strax innan Falcon Air såldes – plockade Posten f ö också ut totalt cirka 90 Mkr ur Falcon Air i koncernbidrag och aktieutdelning.

Med dessa pengar kvar i bolaget hade Falcon Air inte hamnat i kris – i vart fall inte så snabbt.

Ekobrottsmyndigheten utreder f n särskilda delar av turerna kring Falcon Air.

   

Anders Hasselbohm är samhälls-, ekonomi-,
flyg- och resejournalist som skriver freelance
för flygtorget @irmail.