Flygtorget har frågat ett antal flygbolag och svaren förvånar: De flesta vill nämligen använda begreppet lågprisflyg.
På SAS hemsida finns den förvånande rubriken ”Lågprisflyg” och bolaget använder termen om sin egen produktion och sina egna biljettpriser.
Men vänta, är SAS verkligen ett lågprisbolag?
- Nej, säger Elisabeth Manzi på SAS pressjour. Ett lågprisbolag är ett flygbolag med låg service. Vi har lågprisbiljetter, det är riktigt, men vi håller samtidigt en hög servicenivå och månar om våra passagerares tid före, under och efter flygresan.
Ett liknande resonemang för Åsa Larsson, press- och informationsansvarig på Norwegian, som även de på sin hemsida kallar sig själva för ett lågprisbolag.
- Vi är ett lågkostnadsbolag, säger hon. Kostnadsfokus är allt och hjälper oss att hålla nere biljettpriserna. Samtidigt är vi ett högserviceföretag, kunderna väljer vilket nivå de vill ha på sitt resande. Vi satsar också mycket på miljövänliga flygplan, inredning och komfort.
Historiskt sett introducerades de billiga flygbiljetterna av Southwest Airlines i USA. Redan 1971 startade bolaget tre nya linjer mellan Dallas, Houston och San Antonio där det billiga flygpriset var det bärande konkurrensvapnet. Att det var ett lyckat grepp visar det faktum att bolaget sedan 1973 gått med vinst varje år, oavsett utvecklingen i världen och flygbranschen i övrigt.
I Europa dröjde det till 1997 (Janne Carlzons satsning på folkflyg under sin tid som vd på Linjeflyg oräknad) och avregleringen av luftrummet och marknaden som nya flygbolag på allvar kunde konkurrera med de stora nationella flygbolagen. De två bolag som drivit på utvecklingen är Ryanair och Easyjet, vilket bland annat medfört att Storbritannien är det land i Europa med störst andel lågprispassagerare. Ryanair och Easyjet är numera också två av de fyra största bolagen i Europa tillsammans med Lufthansa och British Airways. Lågprismarknaden är också en av få ljusglimtar i flygbranschen med en tillväxt på ca 35 procent per år.
- Det är Ryanair som definierar begreppet lågpris, säger Erik Elmsäter, marknadsansvarig på Ryanair i Sverige. Ingen annan är i närheten av oss. Kan man inte flyga från en stad till en annan i Europa för under 200 kronor inklusive skatter och avgifter, då kan man inte kalla sig lågprisflyg. Det gör vi och det kan ingen annan.
Det är en självsäkerhet som Oliver Aust, kommunikationschef på Easyjet i London tar lätt på.
- Vi konkurrerar inte med Ryanair, säger han. Däremot med Lufthansa, BA, SAS och liknande bolag och vi gör det på deras marknad och på deras flygplatser. Det handlar enbart om effektivitet. Är vi effektiva kan vi hålla låga priser och då får vi fler passagerare.
Hos Ryanair är en flygbiljett detsamma som en flygstol och ett handbagage. Punkt slut. Allt annat kostar pengar och så ska det vara, enligt Erik Elmsäter.
- Det är flygresan mellan två punkter som är det viktiga. Jämför med mobiltelefonerna. Du vill att samtalet skall kopplas fram, hur sen telefonen ser ut eller vad du har för extratjänster det är upp till var och en.
Det är alltså här det skiljer bolagen emellan och som de olika definitionerna av vad lågpris är och inte är visar sig: Graden av service runt den summa pengar som själva flygresan för en människa och ett handbagage genererar.
- Det handlar om den grundläggande filosofin kring vad flygproduktion är, säger Elisabeth Manzi på SAS pressjour. Alla kan sätta ett lågt pris, men det är svårare att leva upp till ett serviceåtagande. Jag tycker inte att lågprisbolag har en god klang längre eftersom det i många fall är synonymt med lågservicebolag. Betänk att det är på alla extratjänsterna, alltså servicen, som Ryanair tjänar sina pengar.
Också Norwegian menar att det handlar om mer än bara en flygstol. Bolaget engagerar sig bland annat i turistnäringen på en del av destinationerna och medverkar i satsningar på att locka europeiska passagerare att flyga till de nordiska länderna.
- Men visst, vi ska längre ner när det gäller biljettpriser.
Easyjet lägger sig mitt emellan i sitt resonemang. En kostnadseffektiv organisation, enhetlig flygplansflotta, hög kabinfaktor, punktlighet och en målmedveten satsning på enkelhet håller priserna nere. Men att börja flyga på små avlägsna flygplatser är det inte tal om.
- Nej, säger Oliver Aust. Säg att någon vill flyga mellan Stockholm och Milano, två av bolagen som flyger där är SAS och Easyjet. Då väljer passageraren den avgång som passar bäst och med de tillägg som kassan tillåter. Men de väljer inte att flyga till Bergamo.
Elisabeth Manzi är inne på samma tankegångar:
- Jag tror att det finns plats för oss alla på marknaden. Helt enkelt för att kunderna är olika, kunder som i dag allt oftare ställer sig frågan, vad är jag beredd att acceptera när jag väljer prisnivå på min flygbiljett?