Swedavia: Arlanda måste få möjlighet att utvecklas

Det är fortsatt bistra siffror när Swedavia presenterade både bokslutet för 2020 och den första kvartalsrapporten för 2021. Under första kvartalet 2021 reste 954 000 passagerare till eller från Swedavias 10 flygplatser. Det är 86 procent, eller nästan 5,7 miljoner passagerare, färre än motsvarande period förra året, då pandemin ännu inte slagit till mot flyget med full kraft. Men sedan dess har Swedavia tvingats att redovisa det fjärde raka kvartalet med förlust: Nettoomsättningen minskade med 63 procent till 457 miljoner, att jämföra med 1 245 miljoner första kvartalet 2020.

– Det är fortsatt en mycket svår situation för alla aktörer på flygmarknaden, inklusive Swedavia. Vi har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska våra kostnader med upp emot en miljard på årsbasis. Det är nu avgörande att vaccinationsprogrammen runt om i världen är framgångsrika samt att välfungerande och internationellt harmoniserade hälsocertifikat för resor kan lanseras. Ju snabbare detta kommer på plats, desto snabbare ökar möjligheterna för människor att återigen kunna resa och mötas, säger Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef på Swedavia i en kommentar till siffrorna.

I både kvartalsrapporten och bokslutet för förra året diskuteras frågan om Brommas framtid. Swedavia har ju tidigare i en rapport beställd av ägarna, slagit fast att det inte är ekonomiskt hållbart att driva flygplatsen vidare. Det sätter ett direkt fokus på Arlandas framtid: ”I analysen drar Swedavia slutsatsen att en konsolidering av Stockholms flygkapacitet till Stockholm Arlanda Airport är att föredra för att säkra långsiktig konkurrenskraft och tillgänglighet”, skriver flygplatshållaren i pressmeddelandet i samband med kvartalsrapporten.

Men en överflyttning av flygtrafiken till Arlanda kräver också stora investeringar på flygplatsen, området runt flygplatsen och tillfartsvägarna. Hur de ska finansieras bekymrar Swedavia.

– För att säkerställa en långsiktigt hållbar flygplatskapacitet i Sverige måste Arlanda ges tydliga förutsättningar för att utvecklas i takt med marknadens och samhällets behov. Det gäller för själva flygplatsen, men också för transporter till och från den – till exempel spårtrafik. Ur det sistnämnda perspektivet är det därför oroväckande att den infrastrukturproposition som regeringen nyligen lade fram inte alls berör dessa för svensk tillgänglighet helt nödvändiga förstärkningar och inte heller i övrigt behandlar flygplatsens roll i ett effektivt och intermodalt transportsystem.

– Precis som för alla långsiktiga infrastrukturbeslut är det önskvärt med så bred politisk förankring som möjligt för att skapa tydlighet och förutsägbarhet för alla inblandade aktörer, säger Jonas Abrahamsson.