Sveriges beredskapsflygplatser är centrala för att samhällsviktiga flygtransporter som ambulansflyg och räddningstjänst ska fungera. Trafikverket utförde en temporär ökning av antalet beredskapsflygplatser i december förra året, men nu vill regeringen att man tittar på en permanent lösning. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
- De statliga beredskapsflygplatserna upprätthåller en väldigt viktig funktion i vårt land och säkerställer att ambulansflyg, räddningsflyg och brandflyg kan landa. Jag vill att Trafikverket nu, med de erfarenheter vi har från coronapandemin, ser över hur vi säkrar det samhällsviktiga flyget i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Han kommenterar vidare:
– Det innebär också en förhöjd beredskap för brandflyg. Sverige behöver en förbättrad beredskap, framför allt i ett läge där flyget totalt sett har stora utmaningar.
Trafikverket får i uppdrag att göra kompletterande analyser av beredskapsflygplatser med utgångspunkt från regeringsuppdraget Översyn av de svenska beredskapsflygplatserna som myndigheten redovisade i juni 2020. Det innebär bland annat att bestämma vilka temporära beredskapsflygplatser som ska omvandlas till permanenta.
Följande flygplatser har beredskap för att ta emot ambulans- och räddningsflyg dygnet runt:
Permanenta beredskapsflygplatser:
Gällivare, Luleå, Umeå, Åre Östersund, Sundsvall-Timrå, Stockholm Arlanda, Göteborg Landvetter, Visby, Ronneby och Malmö.
Temporära beredskapsflygplatser:
Kiruna flygplats, Lycksele flygplats, Skellefteå flygplats, Örnsköldsviks flygplats, Mora-Siljan flygplats, Borlänge flygplats, Karlstads flygplats, Örebro flygplats, Eskilstuna flygplats, Skövde flygplats, Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Norrköping-Kungsängens flygplats, Linköping-Saab flygplats, Jönköpings flygplats, Växjö-Kronobergs flygplats, Kalmar flygplats och Kristianstad-Österlens flygplats