Flygpriserna måste ned, inte upp

Kommer flygpriserna att gå upp eller ned?

De flesta säger upp. Tyvärr. Bränslepriserna går upp, delvis på grund av att det satsas för lite på volym inom förnybart flygbränsle. Volym driver ned priset men istället driver man fram skatteökningar på flyget, vilket försenar det gröna skiftet. Många flygplatser måste snarare rationalisera driften och öka kostnadsjakten, än att bara hota med avgiftshöjningar.

Kommer folk att resa även om priserna fortsätter öka?

Ett enkelt svar är NEJ. Affärsflyget, där “någon annan” betalar din resa kommer inte att återkomma som förr. Allting måste därför anpassas efter privatresandet och den för flygbolagen viktiga peaktiden är nu under sommaren.

När Ryanair i kvartal två presenterade en rekordvinst gick Michael O´Leary ut och sade att vi inte ska förvänta oss liknande vinster på helåret. Folks ekonomi är inne i en negativ spinn; inflation, högre priser på livsnödvändiga varor, höga räntor. Därför kommer efterfrågan minska, åtminstone i vinter. Norwegian hör till de flygbolag som i tysthet följer den teorin. Många plan ställs på backen i vinter. Redan under sensommaren kunde vi se rea på flygbiljetter hos såväl olika researrangörer, som SAS, Norwegian och Widerøe. Men ingen talar så mycket om varför. Tvärtom ligger fokus på hur lysande tider det är.

Problemet som Ryanair skisserade riktade sig dessutom främst till de som har en plånbok med pund eller euro eller danska kronor. För några länder är det ännu värre där Norge och än mer Sverige har ett valutaproblem. Deras kronor har gjort resorna 20-40 procent dyrare än för en dansk. Det kommer att märkas på efterfrågan. Norge har i grunden en högre levnadsstandard och högre löner samt ett tryggare samhälle. Det gynnar nu inresandet. Men konkurrensen är för liten i Norge; det minskar deras konkurrenskraft, även i utåtriktad trafik med för höga löner och villkor i den s k norska modellen. I Sverige ökar Ryanair nu insatserna med fler flyg. De förstår att svensken kommer att välja med plånboken. Wizz air gör motsatsen. Men framförallt så lockar inte den sjuka norska och svenska kronan till nysatsningar från utländska aktörer att ta hand om utgående trafik, de kan välja lönsammare länder att flyga ifrån. Att Ryanair går mot strömmen handlar om att de kallt räknar på fler turister som vill flyga till “rea-länder” där konsumtion är överkomlig. För SAS och Norwegian är det dåliga nyheter. Norska konsumenter är chockade över hur lite de får för pengarna utomlands. De svenska är mer luttrade men smärtgränsen för flygpriserna nåddes i våras och somras. Samtidigt vill flygplatser i flera länder höja avgifterna, eftersom passagerarvolymen fortsatt är “lägre än 2019 års siffror”. Varför de inte anpassat kostnadsläget är oklart. I Sverige visar officiella siffror att köpkraften sjunkit till 2013 års nivå. 

Det är inte undra på att alla nya långdistanslinjer nu går från Köpenhamn och Helsingfors. De har råd att betala och lockar ständigt fler linjer.

Att i ett tufft läge, som den franske transportministern och Lufthansas chef gjort tidigare under året, gå ut och kräva minipriser för flygbiljetter i Europa, är absolut idioti. Att dessutom försöka få det till ett gemensamt EU beslut är än värre. Det handlar mer om att skydda ineffektiva statliga monopol. Flyg är faktiskt det enda väl fungerande transportmedlet i klimatkrisens stormigare följder. Flyg är en mänsklig rättighet vi alla ska kunna använda och det motverkar isolering, ger större förståelse för andra folk och bidrar till fred; förutom de rent praktiska effekterna. Även en gästarbetares tid är pengar. Ju fler som flyger, desto fortare blir det klimatneutralt.

Så flygpriserna SKA ned, annars har allt färre råd att flyga, vilket kommer att leda till nedläggningar, förlorade jobb och flygbolag i konkurs. 

För konsumenten gäller det att lägga till något i aftonbönen. Ge oss mer konkurrens och en starkare krona. Men flygbolagen måste kunna leva på fler och mindre intäkter. Somliga har redan bevisat att det fungerar. Så låt marknadsekonomin sköta detta, utan statlig klåfingrighet.