Det danska flyget ska ha en grön inrikeslinje igång om två år och inrikesflyget ska vara helt grön senast 2030. Finansieringen av den omställningen ska ske genom att det även i Danmark införs en flygskatt och nivåerna på den presenterades i går i Köpenhamn. Det visar sig att de blir högre än vad som tidigare aviserats: i en stegvis höjning landar summorna på 100 kronor per passagerare och flygning inom Danmark och EU och upp till 390 kronor per interkontinental flygning.
Skatten i sig har inte mött några större protester, att de behövs en klimatomställning inom flygbranschen är de allra flesta överens om.
Men det visar sig nu att de pengar som skatten beräknas dra in, cirka 1,2 miljarder danska kronor, inte är öronmärkta för den gröna omställningen. Istället ska minst hälften användas till investeringar i det danska pensionssystemet i form av en så kallad äldrecheck.
- Då blir det meningslöst att tala om en grön omställning för flyget när bara en mindre del av pengarna från avgiften går till att minska klimatavtrycket. Vi vet att de flesta passagerare är positiva till att betala för en grön omställning av luftfarten men det kräver självklart att passagerarnas pengar oavkortat går till just det och inte till alla möjliga andra insatser, säger Christian Poulsen, tillförordnad vd på Kastrup i en kommentar.
Det nya danska upplägget liknar alltså till del situationen i Sverige. Flygskatten infördes 2018 och har snart dragit in över sex miljarder kronor till den svenska statskassan. Och där har de stannat.
- Vi kan alltså konstatera att de svenska flygpassagerarna betalat sex miljarder i en extra skatt utan att få tillbaka någonting till den gröna omställningen, säger Fredrik Kämpfe, Transportföretagen Flyg till Flygtorget.
Han menar vidare att i dagsläget är ytterligare nationella skatter och avgifter i de enskilda länderna helt fel väg att gå när EU nu vecklar ut ett gemensamt klimatstyrningssystem för allt EU flyg inom ramen för Fit for 55. En omdaning som dessutom inkluderar just det som den svenska skatten och uppenbarligen nu också den danska avgiften saknar, ett system för återfinansiering direkt riktad till flygets omställning.
- Vad vi ser är att vi nu har gemensamma styrmedel beslutade inom EU. Att då införa nationella styrmedel och skatter, som nu alltså aviseras i Danmark, visar att den ena handen inte vet vad den andra gör. Det är tondövt, för att uttrycka sig milt. Man måste också komma ihåg att EUs styrmedel kommer att bli mycket kostsamma för flyget och dess passagerare. Nu måste vi börja lyfta bort kostnader, inte införa nya.
- Uträkningar som vi presenterar senare i år visar att svenska flygpassagerare kan behöva betala över 5 miljarder kronor extra redan år 2026 i klimatrelaterade kostnader och flygskatt. Det är ohållbart.
Även i Norge pågår en diskussion om passageraavgifterna sedan Avinor varslat om en höjning. Den ska kompensera för minskade intäkter i och med att flygtrafiken ännu inte återhämtat sig efter pandemin och skulle trätt i kraft den 1 november. Men i det fallet har politikerna i Norge sagt stopp och vill göra en tydligare utredning av konsekvenserna av en sådan höjning.