Regeringen vill halvera, kanske till och med helt slopa flygskatten. I vanlig ordning har förslaget innan det kommit så långt som till ett förslag, varit ute på remiss och att plöja igenom de sammantaget 44 remissvaren som kom in strax innan semestern är mycket intressant läsning.
Det visar sig nämligen att sju av tio, 69 procent, tycker att sänkt flygskatt är ett utmärkt förslag – inte ens Skatteverket är emot! Dessutom vill närmare häften, 44 procent av de företag, organisationer och myndigheter som svarat, att det vore ännu bättre om flygskatten försvann helt. Snacka om uppslutning för flyget.
Egentligen är det inte svårt att förstå reaktionerna. Flygbranschen jobbar målmedvetet på alla nivåer för att minska den egna miljöpåverkan. Bland annat är målet att det svenska inrikesflyget ska vara fossilfritt senast 2030 och att både inrikes- och utrikesflyget, det vill säga alla flygplan som startar på svenska flygplatser, ska vara fossilfria senast år 2045. Tacken för det jobbet har sedan 2018 varit en skatt som i princip motarbetar den ambitionen: En skatt som tas ut på passagerarna och inte på utsläppen är nämligen felriktad. Den är helt rigid och tar inte hänsyn till teknikutvecklingen inom flygbranschen som kontinuerligt sänker miljöpåverkan eller det faktum att idag sker allt fler flygningar med inblandning av hållbara bränslen. Kort sagt: Skatten är lika hög oavsett om flygningen sker med ett modernt flygplan med minskad klimatpåverkan och biobränsle i tankarna eller ett gammalt flygplan med betydligt större utsläpp.
Alltså är det en skatt som enbart är riktad mot själva resandet, inte flygets miljöpåverkan. Det understryks för övrigt av att de pengar som skatten sedan den 1 april 2018 dragit in, cirka 1,8 miljarder varje år, går direkt in till statskassan och inte, som många föreslagit, till att bidra till flygets omställning. De hade exempelvis kunnat användas för att stimulera en satsning på produktion av fossilfria bränslen. Det är heller ingen hemlighet att riktade skatter är ett dåligt styrmedel för att förmå människor att ändra ett beteende.
Kan ett skattemässigt misslyckande beskrivas tydligare?
Men den verkliga skadan som flygskatten gjort är de så kallade signaler som den skickat ut. Tillsammans med den ökända flygskammen har den injagat i människor att flyget är den största av miljöbovar. Det lika tröttsamma som missledande argumentet är för övrigt med bland de remisser som är emot en sänkt flygskatt, det fanns ju faktiskt ett par sådana också, om än få. Men bara för att det upprepas betyder inte att det är sant. Det finns gott om jämförelser som visar att påståendet inte stämmer och med risk för att göra en elak jämförelse åt andra hållet: Underhåll och nybyggnation av järnväg släpper varje år ut dubbelt så mycket koldioxid som det samlade svenska inrikesflyget. Är det då inte dags att, i konsekvensens namn, införa en särskild tågskatt…?