SAS nonchalerar säkerheten
SAS ledning överträffar sig själva i sin oförmåga att övertyga passagerare om att säkerheten är viktigast för SAS.
Ytterligare en crasch späder på passagerares oro och skräck inför en flight med DASH-planen. Det är förståligt – när kommer första dödsolyckan med dessa plan med så usel säkerhetsfaktor? Ingen kan slå ifrån sig tanken “att detta händer inte mig”.
SAS förtroendekapital har minskat drastiskt, man kan säga katastrofalt, efter inte bara crasher, utan ständigt återkommande strejker hos SAS.
Uppenbarligen tar SAS ledningen mycket lätt både på incidenter och verkliga haverier. Man ruskar av sig kritiken och blundar inför framtida problem.
Tanken sticker fram: hur var det med SAS bristande respekt för kontroller vid fastställda tidsintervaller? Hur är det med kompetensen hos SAS servicepartners? Varför drabbas endast SAS av haverier med DASH-plan?
SAS är helgonförklarat och får inte ifrågasättas för bristande säkerhetsintresse. Emellertid tycks helgonglorian hamnat lite på sned efter företroendekriser som avlöser varandra.
Hur kan SAS ledning acceptera att de ekonomiska förlusterna vid varje haveri uppgår till 15 miljoner SEK/dag? Hur kan SAS ledning acceptera att en strejk kostar 200 miljoner SEK?
Vad kostar förlorat förtroende i säkerhet – när passagerare väljer andra – mindre kraschbenägna flygbolag?
Vad SAS nu visat upp är en otrolig nonchalans gentemot kunder och ägare. Naturligtvis skulle aldrig SAS satsat på ett så oprövat flygplan som DASH.
När vek sig ett landningsställ på en BOEING sist? Har aldrig inträffat!
Min åsikt är glasklar. BYT UT BÅDE SAS LEDNING – OCH – DASH-planen med omgående verkan.
Först då kan förtroendet för SAS vinnas tillbaka från kunderna. SAS är en förlorare men håller sig uppe pga av en nästintill monopolställning, vad anbelangar inrikesflyg. Trots ständigt återkommande crascher!
SAS sucks!
Med vänliga hälsningar
NotSAS.
(kan inte stillatigande betrakta SAS spel med säkerheten – därför bryter jag nu min tystnad. Förhoppningen är att öppna ögonen på icke seende)
svar
Bombardier vill gärna köpa tillbaka flygen då man har en backlog på ca 90 flyg, desutom har air canada visat intr. för alla dasharna.
Den regionala trafik som SAS kört och utgör ca 10% av totala pax flödet är till en stor del matartrafik till långlinjerna så lägga ner matarlinjerna =lägga ner långlinjer.
-så jag tror/vet att man kommer att köra igång matarlinjerna så fort som möjligt.
Det måhända att det var fel beslut att köpa in Q400. Men vad skall man göra åt det nu? Att Bombardier skulle frivilligt köpa tillbaka planen är en from tanke när beloppet är såpass stort. Nej, det SAS kan göra nu att att helt enkelt lägga ned olönsam regional trafik och koncentrerar sig på linjer med större passagerarunderlag där man kan köra med de jetplan man har. Då förbättrar man samtidigt sitt resultat och möjligheter uppstår för andra operatörer att försöka på de linjer man lägger ned.
mvh/spårsnoken
Förutom SAS så flyger 21 andra bolag med Dash:
http://www.q400.com/q400/en/operators.jsp
Nån som vet om deras statistik?
Var i Vilnius i helgen och där låg vraket kvar från tidigare i höst. Såg lite sorgset ut, om man säger så….
Självfallet styrs vår verksamhet av strikta regler men trots detta händer incidenter och olyckor. När inte tekniska förklaringar löser mysterier som t ex varför bara SAS drabbas – då passar det bra in med luddiga förklaringar som den “mänskliga faktorn”. Den mänskliga faktorn skulle kunna förklara de flesta olyckor. Är det inte så att även tekniken är eller har styrts av mänskliga händer eller tankar?
Att SAS har otur att få sig levererat de första “måndagsexemplaren” kan möjligen passa in utifrån en passagerares bedömning av SAS eller Bombardiers förklaringar.
Det är vanskligt att snacka bort dålig kvalitet med mänsklig faktor men faktum är att bakom varje falerande säkerhetsaspekt – materiell eller immateriell – finns en människa.
Oturligt nog…..
Enligt pressmedelande kommer SAS att sluta flyga med DASH med omedelbar verkan, det enda riktiga och möjliga beslutet efter den senaste nödlandningen, säg inte sen att bolaget inte tar säkerheten på allvar.
Alla förstår att det beslutet kommer att orsaka mycket problem och kostnader men ju fortare dessa plan med så dåliga landningsställ är borta dessto bättre!
NotSAS, jag blir förvånad, du talar om flygbolag med tur eller otur…trodde inte det fanns, trodde att ni som jobbar i flygbranschen litar på regler och bestämmelser och inte slumpen!
Hej!
SAS var launch-customer för Q400 och har bland de först tillverkade i sin flotta, jag har inte kontrollerat vilka serienr. som haft de allvarligaste felen, men helt klart är att SAS har haft dessa plan stående med teknik VÄLDIGT många gånger.
Jag håller med NotSAS om att den rätta vägen torde vara att Bombardier köper tillbaka dessa plan, jag tror inte heller att tillverkaren vill ha dom kvar ute på marknaden.
Sedan måste SAS få ersättningsplan, kanske skulle CRJ vara smakligt även för Bombardier?
Mvh
/NotRyan
Kan någon förklara för mig varför det drabbar SAS hela tiden? Det är väl många flygbolag i världen som flyger med Q400 och inte har de lika stora problem med sina flygplan som SAS? Är det något SAS slarvar med? För det vore väl knappast första gången?
Tråkigt för både SAS, passagerarna och besättningen som måste dras med det. Passagerarna har ju i och för sig i regel ett val. Det har ju inte besättningen!
Länge sedan LaPaige också skrev! Har hon flugit omkring i Q400 tror ni?
Hej och tack även du NotRyan,
Situationen för SAS har blivit komplicerad och förmodligen upplever styrelsen att man sitter i saxen s.a.s.
Man är beroende av planen rent kapacitetsmässigt och det fungerar inte riktigt så att man enkelt returnerar planen med återköp pga reklamation.
Som du riktigt skriver Kell-Åke, fanns väl inget som tydde på att planen skulle vara osäkra vid inköpet – men frågan uppstår varför drabbas just SAS med sina sex plan? Varför kvarstår då problemet efter genomgång av samtliga plan? Hur kunde Bombardier och SAS ge klartecken efter åtgärdandet?
Det är det som skapar förtroendekris. Folk törs inte lita på försäkringar att allt är okay.
För att vara lite taskig mot SAS skulle man kunna säga: “javisst, SAS har haft otur. Men vem vill flyga med ett flygbolag som har upprepad otur?”
Det finns bara en väg ut ur detta. Bombaridier köper tillbaks planen och SAS leasar ersättare på Bombardiers kostnad.
Nästa fråga blir, vad ska SAS satsa på som ersättare? Det blir spännande att följa utvecklingen. Vem köper DASH i fortsättningen. tråkig sits för Qantas…..
Hej!
Jag vill också hälsa dig välkommen tillbaka, NotSAS.
Naturligtvis är det SAS som får ta den största smällen i förtroendehänseende i samband med dessa incidenter även om det är Bombardiers “fel”. Det är SAS som kunden ser, precis som SAS eminenta personal fick ta många smällar för LFV:s hantering av sin flygledarpersonal i vintras.
Frågan är vad SAS skulle kunna göra i det korta perspektivet, att byta ut en flotta lär ju ta sin tid, och jag är säker på att SAS ledning har funderat både en och tre gånger på detta efter förra incidenterna, men nu tror jag inte att SAS kommer att flyga Q400 efter detta.
Flera av förra stoppets underleverantörer kommer säkert att få längre kontrakt åt SAS, Fly Excellent, Viking, m.fl. Kanske får Transwede en utökad produktion?
Julgranen måste bort…
Mvh
/NotRyan
Tackar dej NotSAS för att du erkänner tillverkarens stora ansvar för DASH-planen. Förstår inte hur SAS säkerhetstänkande eller brist på det har med deras inköp av dessa olycksaliga planen, fanns väl inget som tydde på att dom skulle vara mindre säkra än andra plan vid inköpet?
Qantas m.fl. har just beställt nya plan av just den drabbade typen.
Kan tillägga att jag ska flyga med Ryanair till London om ett par veckor, känns helt säkert!
Tyvärr finns det risk för strejk på Gothenburg City Airport just då (transports strejkvarsel), kanske kan lägga skulden på SAS för den om den blir av..?
Hej och tack Kjell-Åke,
Naturligtvis har du rätt i sak, tillverkaren har ett stort ansvar vad gäller kvalitet. Köparen eller brukaren har emellerid ett större ansvar gentemot kunderna. Det handlar om både säkerhetstänkande och förtroendeskapande.
Det hjälper inte SAS hur mycket man än skyller på tillverkaren. Hur mycket ersättningspengar man än lyckas krama ur Bombardier för materialfel eller felval av komponenter – så är skadan redan skedd och belastar SAS och deras förtroendekapital.
Jämför gärna med svenska bilindustrin, Volvo och SAAB. Vi svenskar är alltid förlåtande när materialfel drabbar våra tillverkare av bilar.
I ett främmande land som t ex USA, där är man inte lika förlåtande om bilarna utgör ett hot mot säkerhet eller ekonomi. Säkerhet är ett enormt värdeladdat ord, inte bara vad gäller landsvägsolyckor, utan knske i synnerhet vad gäller flygtransporter.
Skillnaden ligger i utbudet av aktörer. Konkurrensen är mångdubbel jämfört med lilla Sverige. Både vad gäller bilar och flyg.
Kunderna/passagerarna är så medvetna om riskerna och samtidigt så livrädda för crascher, så rent instinktivt väljer man bort ett flygbolag som ligger risigt till med många incidenter.
I Sverige har vi inte samma möjlighet att välja. Javisst, vi kan köpa andra bilmärken men gör inte det. SAAb och VOLVO står för säkerhet.
Likaså står BOEING och Airbus för säkerhet. DASH och Bombardier har inte utmärkt sig som stora säkerhetsföreträdare vad gäller vare sig flyg eller spårburna transportsystem. Ändock satsade SAS på Bombardiers nya “oprovade” DASH-plan med resultat som visat sig nu.
Gång efter annan har materialfel visat sig med rostiga bultar i landningställsmekanismen. Hur kan bultar få rosta i vitala delar på ett flygplan? Hur kan SAS ta planen ur trafik för genomgång och godkänna planen – för att återigen erfara att landningställen är undermåliga?
Vad skapar detta för förtroende för SAS som säkerhetsivrare.
Klantighet från början till slut. Man kan inte bara be om förståelse för situationen – skylla på tillverkaren och hoppas att kunderna förblir trogna.
Drastiska åtgärder måste till – även i ett patriotiskt land som Sverige. Kunderna vill känna sig säkra och dessutom kunna lita på att flighten tar dem till målet på utsatt tid. Inställda flighter kostar inte bara SAS stora pengar. Kunderna/resenärer drabbas hårt av inställda fligter – där har SAS sin svaga punkt. Förtroendekris är ett allvarligt hot mot ett flygbolag.
SAS måste sluta upp med att bara skylla på tillverkaren. Man har ett eget ansvar som jag menar att SAS ledning inte förstått.
Hur många crascher och strejker har drabbat Europas modernaste och snabbast växande flygplansflotta med enbart BOEING-plan? Jag syftar på Ryanair. SAS har mycket att lära av Ryanair som satsat rätt. På säkerhet och tillförlitlighet.
Vill först önska dej NotSAS välkommen tillbaka här, har varit så trist och dött här sen Du slutade även om jag sällan delar dina åsikter!
Du liksom många andra lägger skulden för dom inträffade haverierna på SAS, är inte tillverkaren ansvarig om dom tillverkar ett flygplan som inte är tillräckligt kraftigt när det gäller t.ex. landningsställ utan brister efter ett antal landningar?
Orsakar jag en olycka med min SAAB på grund av ett konstruktionsfel, är det väl SAAB som får ta på sej större delen av ansvaret och inte jag som användare av bilen?
