Att bli pilot senare i livet
Jag har under de senaste åren skapat mig ekonomiska förutsättningar för att skola om mig till pilot. Detta har tagit mig ganska många år och det är det som är haken, jag är nämligen 37år.
Efter den research jag kan göra som lekman på diverse forum så kan jag konstatera att jag vore galen om jag gick vidare med min dröm som jag haft i många år. Idag har jag familj, hus och jobb med relativt bra betalt och jag skulle gärna behålla det förstnämnda om jag skulle ta steget.
Jag behöver seriös feedback från er som har erfarenhet om att vara pilot. Jag behöver få veta mer innan jag går vidare eller ger upp!
Mvh
/Tokig
svar
Hur gick det för dig sen min vän?
Din ålder borde inte vara någon nackdel, men kan ju visserligen vara ett hinder på jobbansökan. Ska aldrig förespråka att strunta i sina drömmar, man borde sträva efter att uppfylla dem. Har du tid, pengar och energin som krävs för denna krävande utbildning så tycker jag du bör ta chansen. Har du däremot inte den tid och energin som krävs (trots att det är en dröm) så kanske du borde söka dig in till andra delar av flygbranschen, varför inte testa på jobbet som kabinpersonal eller markpersonal på en flygplats? Lycka till med beslutet och jag hoppas vad du än väljer att du blir nöjd med det valet.
Hur gick det för dig ? ??
A jo jag vet! =)
Bor där själv så! =)
Det är skitfint att flyga till Sveg!
Utbildade mig för 23 år sedan. Varit kapten och styrman (sammanslagningar och verksamhetsöverlåtelser). Det är ju kul att flyga, men det kostar på. Inte bara ekonomiskt utan socialt. Säg adjö till planering av fritid. Du kan inte gå någon kurs, eller delta i någon regelbunden (veckovis) aktivitet.
Du får kanske tre veckors semester på sommaren (SAS standard) och framför allt inte när du vill.
Jul, nyår, påsk och skolavslutningar betyder ingenting för din arbetsgivare.
Förbered dig på att vara på platser du inte alls vill vara på.
Antar att du kanske har ordnade familjeförhållanden, det har snart inte om du blir pilot.
Men visst är det kul att flyga, men när det roliga blir rutin så är det försent att göra något åt det – då är du för gammal och har för mycket att förlora ekonomiskt på att sluta. Du har skilt dig och är en social katastrof. Dina kompisar har gett upp för du är nästan aldrig hemma när de är det (helger).
Barnen…. tja….
Om jag får leva ett nytt liv skall jag inte ens äga en resväska.
Men visst är det kul att flyga. Det är också allt.
Som någon sa -köp en utbildning i avancerad flygning istället – det är verkligen kul!
Det Du kan drömma om är: SAS, Norwegian, Ryanair, LOT, Lufthansa eller något annat stort bolag att flyga för..
Din verklighet: Den lokala flygklubben en sommardag. Femton fallskärmshoppare ska upp tre gånger. Du spakar en Twin Otter. Eller: Du är en pilot för ett mindre Svenskt bolag som flyger inrikes. Idag ska Du flyga Stockholm-Mora-Sveg i vintermörkret.
Att få sippa på en nybryggd kopp kaffe medans man bryter molnen i en Boeing 737 eller Airbus A230 kommer Du definitivt aldrig få uppleva! -OM! …Du inte är onödigt rik och dessutom kan “avvara” minst 24 månader av Ditt liv till just ingenting annat än plugg. Och ens då är det inte säkert att Du ens får komma på intervju.
Håll Dig till sanningen, ta mitt råd, och lycka till med allt annat Du ska göra här i livet!
M.v.h.
//En glad passagerare
Hej,
Hvis du vill flyve flyvemaskine saa skal du fandme bare gaa efter droemmen!! Familie, boern, hus og alt skal selvfoelgelig tages i betragtning!
Jeg har efterhaanden moedt en del piloter (mest co-pilots), som fraager sig selv om det var det “rigtige” valg at blive pilot, og om de kansje skulle gjoere en anden utbildning?
En ting er sikkert. Det bliver mest sandsynligt ingen “let” for dig til at opnaa dit maa – men saadan er livet jo iblandt. Vi kan ikke forvent at alting skal vaere let, rimeligt og retfaerdigt. Der skal arbejdes og ind imellem skal der ogsaa lidt held til.
Kort. Hvis din droem virkelig er at flyve flyvemaskiner – saa skal du sku’ goere det!
Held og lykke
Du kommer att få lika många svar som författare på detta forum. Svaren är mycket nära sanningen men de utgår oftast från författarens egen karriär inom flyget.
Med andra ord, de som har haft en spikrak karriär inom flyget tar det mesta som en klackspark och säger kör och de som har gått den långa vägen säger var försiktig eller gör det inte.
Med andra ord så får du leta efter svar som känns objektiva.
Du kan vara den som får en spikrak karriär men du kan faktiskt vara den som kanske inte hittar den vägen utan fastnar på intervju/teststadiet och blir en stjärna på att skriva CV.
Personligen hade jag “kanske” satsat på universitetet och sedan “kanske” en flygutbildning.
Du är pilot redan med ett privatflygarcert, satsa på det först och fundera sedan på ifall det är yrke att gå vidare med.
Annars så sök via TFHS så får du ett hostairline, erfarenhet och kanske ett jobb.
Ifall du inte kommer in där fortsätt med ATPL-teori på distans snabbt tex via Bristol och samla PIC-tid. Flyg upp för CPL IR/ME. Detta är billigaste vägen.
Sedan kan du kanske skaffa FI-behörighet, släppa fallskärmshoppare, dra segel och framförallt BYGGA upp ditt kontaktnät.
Detta kan du lyckas göra utan att bränna alltför stora summor, samt ha kvar ditt gamla jobb och familj. Även om du inte får ett jobb i linjefart har du iallafall uppfyllt en dröm och är en bit inne i branschen och har möjligheten till att flyga. Sedan kanske det ena leder till det andra, min FI fick sitt första flygjobb vid 42 år!
Detta forum består av bittra, sura, griniga yrkesmässigt misshandlade individer. Lyssna inte på dem och fråga inte efter svar från dem.
Självklart går det. Jag vet flera som börjat efter 40 år och lyckats “hela vägen”. Visste det blir svårare med åren men som flygbolag så vill jag (om jag är seriös) hellre ha någon som är 30 än 20 då det finns lite mer livserfarenhet bakom pannbenet.
Om du inte provar så kommer du undra hela livet om det hade gått. Så självklart skall du köra på. Jag är själv i början av karriären och 35. Fortfarande inte vant mig vid att det kliver ombord folk på flygplanet som jag flyger och betalar pengar för att åka med mig.
Lycka till!
finns flera exempel på personer som börjat sin utbildning runt 40 års åldern, och slått sig in skapligt i branschen
Till alla som säger att det inte är för sent!
Fråga 1.
När är det för sent?
Fråga 2.
Äger du en flygskola?
Tjena!
Det är ett svårt beslut.
Jag är själv ny i branschen, fick mitt första jobb för ett år sedan, flyger B737 för ett relativt välkänt mellanstort europeiskt bolag och trivs personligen med livet som aldrig förr.
Mina observationer såhär långt är väl att den stora massan i den här branschen verkligen älskar sitt jobb. Få jobbplatser som är lika intressanta, utmanande och givande, det är skitskoj helt enkelt!
Dock har jag väl tyvärr fått det intrycket att folk faktiskt inte är lika lyckliga utanför sitt jobb då det ofta krävs stora uppoffringar när det gäller privatlivet. Många av mina kollegor som tvingats flytta hit från länder en bra bit bort och även fått byta världsdel, utan möjlighet till att träffa familj och vänner mer än kanske 2-3 ggr per år pga av ett dåligt schema. Självklart finns det folk som tar med familjen, men lets face it, man kan inte ta för givet att man får ett jobb på ett ställe där man vill se sina barn ska växa upp.
Sen beror det väl självklart först och främst på vilket bolag man jobbar för. Har du bra kontakter så kan det ju bli räkmacka ganska direkt och då är det ingenting att fundera på, då är det bara sätta igång! Tyvärr så är det ju ytterst få av oss som någonsin kommer att jobba på Lufthansa, SAS eller British airways med ett sjysst schema, grym lönecheck, och bas i en västeuropeisk storstad med den “livsstandard” vi kanske är vana vid från sverige.
Som branschen ser ut idag, så tvingas många välja mellan det bästa jobbet man kan ha och ett härligt familjeliv med lediga helger och mysiga högtider.. få förunnat att lyckas med både.
Jag är drygt 10 år yngre än dig, singel och har lite andra förutsättningar på så sätt, men jag fullkomligt älskar mitt jobb och är beredd att göra det som krävs för att nå mitt mål (“Lufthansa, SAS eller British airways med ett sjysst schema, grym lönecheck, och bas i en västeuropeisk storstad!” haha) Hade jag inte kört igång med flygningen så hade jag alltid ångrat mig!
Jag försöker absolut inte avskräcka dig, men man ska vara medveten om hur verkligenheten ser ut idag då branschens glansdagar är long gone. Tänk noga över dina prioriteringar här i livet och om du kör får du definitivt räkna med några ev. många hundår. Trots allt en jäkla massa pengar att punga ut för utbildning och TR, så då bör man vara helt säker!
Jag älskar mitt jobb och kan inget annat än att rekommendera det skarpt, men man ska veta vad man ger sig in på och skaffa sig en bra inblick i hur det verkligen ser ut idag. Men man lever bara en gång!
Vill man så går det, så är det bara! Lycka till! 🙂
Om du är behörig att söka TFHS och andra gratisutbildningar, sök! Om du inte är behörig, gör dig behörig! Vanligtvis MaC, EnB och FyB, läs på komvux.
Sen är det givetvis svårt att komma in på TFHS, men se det som antingen eller. Kommer du in, så sparar du alla pengar till att fortsätta med levnadsstandarden du gör, familjen flyttar till Lund och alla är glada. Efter utbildningen får du troligen direktanställning på SAS, Norwegian eller City Airline, med skandinaviska baser.
p.s. 37 är inte försent
Lycka till!
Var kvar där du är!
Du har det ju bra.
Oavsett om du hade haft det dåligt och du skulle satsa på att bli pilot så skulle allt bli bara än sämre.
Ge upp. Man är för gammal för allt i trångsynta Sverige när man passerat 35
Var 32 när jag fick mit CPL ME/IR MCC.
Fick jobb efter 1 år men i turbopropträsket, är 37 idag och fortfarande styrman, lönen är sådär, familjen lider och jag har insett en sak.
Om du bor i Stockholm, Köpenhamn eller Oslo så kan det fungera med ett familjeliv (om du får bas där), annars inte. Du måste offra familj och vänner för du kommer vara borta jämt!
Dessutom, du har inte tid att hamn i turbopropträsk, ingen Jet före 35-40 så är du rökt.
Så, skall du göra något så skall du satsa på Ryan, Wizzia eller dyl, men då kan du ju räkna ut vad som händer med familj, plus att lönen suger de förtsa åren!
Själv är jag på väg ur flyget, ångrar det inte, men prioriterar familjen!
Seriöst,
Glöm drömmen det finns allt för många som sitter fast i sina drömmar som pilot redan!
37 år för gammal tyvärr..
jag var 30 år, och det har varit sten tufft för mig, hade tur till slut och fick ett jobb som ledde vidare osv osv.., men idag hade jag absolut gjort nått annat.
Först får du ca 200 flygtimmar, sedan ska du upp i 1500 timmar, sedan typ utbildning 250 000 kr osv osv.. man vill inte ha en gammal” styrman” för kaptenerna är då yngre än styrman och då blir det “fel”..
Nej var du lycklig i det du har, många alltför många har bränt sig rejält ekonomiskt när drömmen gått i krasch.
