En pilots erfarenhet
Jag har en fråga till alla piloter som läser forumet.
Kan ni ge några exempel på när ni känt er stressade eller obekväma med någon situation/händelse i cockpit.
ex. väder, teknik, CRM mm.
Jag vet att det finns massor att berätta så var med och bidra så vi kan lära oss av varandra.
svar
BOEING 666 HELLRAISER: Se till att kunna stava till “avslöja” innan du ger dig på att bedöma personligheter grundat på hur de skriver.
Till Ali:
Du borde skriva mer fint och ordnat för att vara pilot. Med punkt och stopp.
Ditt sätt att skriva avslöjjar att du är slarvig med det du gör.
Trollet pilot var här också och uttalade sig utan kunskap. Men…
Jag skulle gissa att nästan alla trafikpiloter hamnar i ett CB någon gång under sin karriär. Det Ali beskriver är klockrent. Det ser ut som en bra lucka på radarn, men sen blir det bara värre och värre och värre.
För mig tog det drygt 20 år men sen satt även jag i skiten trots att jag följt alla procedurer till punkt och pricka. Så alla ni som dömt ut Ali. Vänta bara tills ni själva sitter där.
Gert: jag kunde inte ha sagt det bättre:)
Jag tror jag är kvar i sandlådan , det här landet passar mig perfekt.det finns mycket bra karriärsmöjligheter här! Jag är 27 år och hungrig på allt detta företag kan erbjuda, så som 380 , 350 etc .
Jag skrev i denna tråd för att berätta om min erfarenhet av dåligt väder, och nu blir jag anklagad för att vara fel kille för branchen haha… Jag vet vem jag är och vad jag kan! Så skit snack biter inte på mig:)
Happy landings / Ali
Ps du som gnäller om att jag ska skriva du och inte dig , jag kan berätta för dig att jag talar och skriver flytande i 4:à språk
Ali, var ser du dig själv om 5-10 år, är du kvar i sandlådan?
testa att använda “du” i dina meningar istället för “dig”
annars ringer jag transportstyrelsen direkt.
Jösses vad detta forum är tragiskt… Ni sitter hemma och dömer ut alla ni någonsin kan. På felaktiga grunder dessutom.
Ali berättar ärligt hur det var en dag i luften och då ska han dömas ut som den sämsta piloten i mannaminne.
Jag vet inte om ni flyger själva, men som nämnts nedan så MÅSTE man gå på vad väderradarn säger när det är mörkt. Om den då är missvisande vilket kan vara fallet när det redan är mycket CB-aktivitet i området så kan man precis som Ali skrev flyga rakt in i det.
Jag är ärligt talat “#¤%&/( trött på alla er “vetare”! Det är NI som är de sämsta piloterna i stan. Ni skulle aldrig erkänna om ni hade fel och det är fan farligt i denna branschen.
Var lite ödmjuka, ställ frågor och hacka inte på allt och alla…
Ali förtjänar en break om han bara har ett par hundra timmar i bagaget! Klart man inte ska åka in i cb’n och elände någonsin, men som så färsk styrman kan man inte räkna med att han kan tyda väderradarn tillräckligt säkert för att säga åt kaptenen på skarpen att vända om maskinen. Visst, i en perfekt värld, så skulle CRM funka så, men knappast i verkligheten
Grattis till en bra erfarenhet, nu har du upplevt något de flesta ser till att missa i en hel karriär!
Alis kapten förtjänar förmodligen sparken dock.
B laget : jag borde ju vara rätt material eftersom jag inte betalat en krona och idag flyger Airbus på ett bra bolag …
Om jag betalat en massa pengar för min utbildning och inte fått ett jobb så hade jag iallafall aldrig varit så negativ och avundsjuk som dig .. Berätta för mig var du samlar dina piper timmar.
Dags o flyga kuala Lumpur ,
Mvh Ali
Ali,
“Vilja men inte kunna”, passar in på dig, dina rövar historier kan ju i och för sig stämma med tanke på all “olämpliga” personer som tyvär kommer in på bolag.
Till er som undrar varför man flyger in i kraftiga “build ups”:
Ibland råkar det vara så att det är mörkt ute när man flyger. Man kanske redan ligger i något lager så man inte kan se de minsta konturer eller blixtar. (Det behöver inte alls vara blixtar för att det ska vara brutal energi i molnen.)
Sedan kan det också vara så att bolag (detta är vanligare än vad folk vill tro) vill spara pengar och gör service så sällan dom bara kan.
Detta resulterar i kassa väderradarsystem som inte alls funkar som det ska. Spara pengar = riskera livet på passagerare/frakten/de anställda.
Sen finns det säkert snillen som “inte tror det är så farligt att flyga igenom det där systemet”.
Såklart ska man inte flyga in i cb moln , men just detta scenario var mer av en åskfront som flyttade sig med 60kt , vi såg på radarn att det fanns en bra lucka , men det visade sig vara fel.
Happy landings / Ali
Ali:
Ja det verkar väldigt konstigt att ni flyger rakt in i ett åskmoln,
bristande utbildning?
Ali: Jag har själv aldrig flugit in i ett cb, däremot varit nära att få diverta efter att ha fått ta fantastiskt långa omvägar runt dem, allt enligt vår manual.
Såhär i efterhand, vad tycker du verkar bäst att göra nästa gång du är i den sitsen? Göra en 180-graderssväng och undvika cb’t men tappa 20 minuter, eller fortsätta pressa igenom?
Ehm : jag tjänar nog mkt bättre än dig . Ibland.så kan man inte undvika dåligt väder,
Jag har flugit sedan 1979. Först i Flygvapnet och därefter civilt.
Under mina 15K timmar har jag ALDRIG upplevt något obehagligt, däremot utfordingar lite då och då.
Obekväma och stressade sitautioner/händelser upplever jag oftast när jag kör till/från jobbet.
Ali:
Ok, då måste du tjäna bra pengar?.
Varför flyger du in i åskmoln? 🙂
Ehm
: nej dom flyger ju knappast Airbus. Jag flyger för Etihad 🙂
Är det Jantelagen som spökar nu?
Ali
Ali:
Du måste jobba för Afghanistan Airlines eller Iran air?
Om man medvetet flyger in i thunderstorms ska man skylla sig sjelv. Det lempligaste vore att inte setta sin fot i cockpiten igen.
Alla berättelser nedan är intressanta och skulle säkert kunna användas som olika “case” i diverse CRM-kurser runt om i landet.
Jag kan bara hålla med F/O nedan att vi inte kan vara ensamma i universum, men ibland finns det även saker som man inte kan förstå sig på. Saker som vetenskapen inte har skrapat upp ytan på ännu, om ni förstår vad jag menar.
Min historia utspelar sig på ett lite mindre flygfält uppe i norr, jag vill inte nämna vilket av privata skäl eftersom jag lämnade klubben av ren rädsla. Det var så att vi hade en hemsökt hangar. Det sades att en avliden ordförande i klubben inte kunde få ro och längtade tillbaka till tiden då han levde och hade viktiga uppdrag. Att vara ordförande i en privat flygklubb är lite som att vara kung, eller som att vara chefspilot på ett större bolag. Man får respekt och känner sig viktig. Det var detta Nils Åkesson inte kunde skiljas ifrån.
Man vande sig vid olika fenomen när man befann sig i hangaren. Exempel på det kan vara en varm vindpust i örat, någon som klappar en på axeln när man har tvättat flygplanen, ett dovt nynnande av någon gammal Michael Jackson låt osv. Variationerna på dessa mystiska händelser var oändliga.
Men dagen när Nils Åkessons ande satte sig i den motordrivna bergfalkeseglaren och blev instängd när jag taxade ut för att träna bedömningslandningar i juni 1998 kommer jag aldrig att glömma.
Ni kan själva tänka er vad en ande försöker göra när han blir åksjuk.
Jag har idag kommit över händelsen rent psykologiskt men jag har helt slutat flyga och hjälper idag andra människor med posttraumatisk stress.
// Karsten
