Ägare till SAS flygplan som kraschade på Linate?
Enligt rykten har man inte kunnat fastställa vilka de verkliga ägarna var till SAS flygplan som kraschade på Linate flygplats.
Någon som vet hur ägarstrukturen såg ut på det flygplanet?
svar
“Pay by the hour” eller “Pay for Use” är en deal som finns redan på markanden.
Air Baltics hela upplägg låg på detta koncept med de flesta 737-300/500.
AFI (Air Finland), 757 operatören som fanns en stund körde helt och hållet med detta på åtminståne en av maskinerna, då det inte fanns 100% jobb åt den maskinen. Men där togs den snabbt bort då leasing bolaget fick chansen att sälja den med vinst som frakt conversion.
Familjen W ägde säkert en hel del maskiner via bankerna men efter att SAS tog en hel del maskiner från “när och fjärran” med A320CEo (gamla Indigo- maskinerna) och de där 737-700 härifrån och därifrån, så blev det nog de stora internationella leasing selskapen som äger majoriteten.
Du skriver “Våra skattepengar har alltså lånats ut till SAS”
Detta är helt fel Staten har inte lånat ut några pengar till SAS.
Däremot har en viss Bank lånat ut pengar till SAS.
Sanningen är Staten har genom åren tjänat en hel del på sitt innehav i SAS som belöper sig från 1 augusti 1946. Det är helheten som gäller.
Dessutom har många av de anställda levt i Sverige och betalat skatt även arbetsgivaravgifter har betalts för de anställda.
Utländska bolag som verkar i Sverige betalar minimalt med skatt i Sverige.
Är det inte möjligt under dessa förhållanden för bolagen att få ner sina leasingkostnader över huvud taget?
Hur ser leasing bolagen på att man hyr per timme etc?
Att flygplanens leasingkontrakt inte har omförhandlades under coronan är inget unikt för SAS.
Det har inte gjorts på bolaget jag arbetar på heller (ej SAS)
Leasingbolagen håller hårt i sina pengar…
Så sorgligt med ett halvstatligt flygbolag med så omoraliska leasing upplägg.
Detta samtidigt som man komunicerar utåt att personalen är för dyr, då detta
vid en fakta riktig jämförelse ej stämmer.
Skamligt.
Gå till den här sidan
https://sle-p.transportstyrelsen.se/extweb/sv-se/sokluftfartyg
och skriv DMA som registrering så ser du info om ägare.
Under alla sub leasings etc så kommer man till sist till en dead end på något skatteparadis, och där under finns såklart en viss familj som börjar med W.
Förövrigt så har dessa leaseingkostnader alltid legat över marknadsnivå.
SAS har alltid fått betala mer än sina konkurrenter för att leasa flygplan.
Varför väljer SAS att leasa så dyra flygplan? För att det finns ett intresse av att slussa ut pengar från SAS, till leasingbolagen som i sin tur ägs av en viss familj.
Har inte folk fattat detta ännu?
Under pandemin finns det en absolut post i SAS utgifter som inte har reglerats, och det är deras leasingkostnader. De har inte förhandlats om, de har inte pausats (som med Norwegian), utan de har rullat på i samma takt.
Våra skattepengar har alltså lånats ut till SAS, som sen slussat de vidare genom leasingbolag tillbaka till vissa individer.
Smart upplägg va?
Ägarfrågan gällande flygplanet är orelaterad till själva olyckan, då det var SAS som var operatör och brukare av flygplanet. (även om det självklart har betydelse i själva ersättnings/försäkringsfrågan) MD80:orna var oftast ägda av olika leasingbolag, ofta med koppling till SAS ägarbolag och/eller banker. Där fanns nästan alltid en liten mässingsskylt i cockpit med flygplanets registrering där det stod tex ”SE-XXX Owned by (bolagets namn) Operated by: SAS Scandinavian Airlines”.
Ofta var leasingbolagens (ägarnas) namn relaterat till SAS. Tex förkom flera bolagsnamn som spelade på SAS färger i dåvarande loggan. Tex ”The Blue Leasing Company Ltd) eller ”The Red…” osv. Om dessa bolag sedan var registrerade på Off-shore öar kan kanske ägarbilden bli oklar.
