Den transatlantiska lågprismodellen har svårt att flyga

Det norska lågprisbolaget Norse Atlantic Airways har länge marknadsfört sig som Europas nya lågprisalternativ över Atlanten. Men verkligheten är tuffare än marknadsföringen. Från oktober försvinner en rad rutter från USA till Europa – bland annat New York–Oslo, New York–Paris och Los Angeles–Aten.

Billiga biljetter räcker inte

Med enkelbiljetter från New York till Berlin för så lite som 149 dollar har Norse lockat många resenärer, men den höga kabinfaktorn har inte räckt för att säkra lönsamheten. Andra kvartalet i år slutade med en förlust på cirka sex miljoner dollar, trots ett rekordhögt kabinutnyttjande på 97 procent. Det visar på den klassiska långlinjefällan: fulla plan betyder inte automatiskt att ett bolag tjänar pengar.

Halv flotta på väg till Indien

I stället för att riskera ännu större förluster har Norse nu valt att hyra ut halva flottan. Sex Boeing 787–9 Dreamliners kommer nästa år att flygas av IndiGo – en affär som ger stabila intäkter utan att Norse behöver ta risken för bränslepriser, flygplatsavgifter och konkurrens på den hårt pressade Nordatlantiska marknaden.

Detta innebär samtidigt att bolaget självt bara behåller sex långlinjemaskiner till sitt eget nätverk. Ambitionen är att fokusera på rutter där efterfrågan är starkare, framför allt till Bangkok från Stockholm, Oslo och London, samt till Kapstaden från London.

Ett nytt Norwegian-scenario?

För den som minns Norwegian känns mycket igen. Det norska lågprisbolaget försökte i flera år göra långlinjemodellen lönsam, men tvingades till slut backa och lämna Atlanten. Norwegians legendariska frontperson Bjørn Kjos är delägare i Norse som nu riskerar att hamna i samma situation. Att hyror och leasing blir en större del av verksamheten är ett tydligt tecken på att det långsiktigt är svårt att driva lågpris över Atlanten utan stordriftsfördelar eller starka partners.

Framtiden – mindre USA, mer charter

Norse framhåller själv att strategin med leasing, kombinerat med egna rutter till Asien och Afrika, ska leda till större stabilitet och lönsamhet. Bolaget har också förlängt kontraktet med P&O Cruises om att flyga kryssningspassagerare till Karibien.

Frågan är bara hur länge Norse kan kalla sig en lågprisaktör på USA-marknaden när hälften av flottan försvinner till andra bolag. För resenärer betyder det färre billiga biljetter – och för branschen ännu ett exempel på att den transatlantiska lågprismodellen har svårt att flyga.

Man kan inte låta bli att känna en viss besvikelse. Drömmen om riktigt billiga Atlantbiljetter verkar än en gång ha spruckit, precis som när Norwegian backade ur. Norse har utan tvekan lyckats fylla sina plan – 97 procent är smått otroligt – men ändå räcker inte ekonomin till. Kanske är det här den slutliga påminnelsen om att lågpris över Atlanten inte är så enkelt som vi hoppats.

Fakta: Norse Atlantic Airways

Flotta: 12 Boeing 787-9 Dreamliner
Uthyrning: 6 flygplan till IndiGo (från 2026)
Eget nätverk: 6 Dreamliners kvar
Nedlagda rutter: New York–Oslo, New York–Paris, Los Angeles–Aten m.fl.
Resultat Q2 2025: –6 miljoner USD
Kabinfaktor Q2 2025: 97 % (rekordhögt)
Fokus framåt: Bangkok (från Stockholm, Oslo, London) och Kapstaden (från London)