EU:s nya gränssystem riskerar att knäcka sommartrafiken

Det är ovanligt skarpa ord från Europas samlade flygplatsbransch. Under ACI Europes årskongress i Prag riktade organisationens ordförande Stefan Schulte, tillika vd för Fraport, svidande kritik mot hur EU:s nya Entry-Exit System (EES) fungerar i praktiken. Han uppmanade beslutsfattarna att omedelbart sluta beskriva införandet som en framgång när verkligheten på de stora hubbarna ser helt annorlunda ut.

Timslånga köer vid flera flygplatser

EES kräver att resenärer från länder utanför EU (tredjeland) registrerar fingeravtryck och ansiktsbiometri vid inresa i Schengenområdet. I Sverige har Swedavia-flygplatserna hittills klarat sig från det värsta kaoset, mycket tack vare att en majoritet av trafiken på Arlanda och Landvetter sker inom Schengen. När det uppstår problem är det vid utresan från Arlanda som exempelvis brittiska och amerikanska turister fastnar i passkontrollen på Terminal 5.

Det nya Entry-Exit Systemet ska hålla koll på exakt hur länge en tredjelandsmedborgare (till exempel en brittisk turist eller en amerikan) har varit inom EU/Schengen så att de inte stannar för länge (max 90 dagar). Därför måste de registreras biometriskt både när de landar i Europa och när de ska flyga hem igen.

Gränspolisen och Swedavia har rullat ut de nya utrustningarna (självbetjäningsautomater) i etapper på Arlanda Terminal 5. Det har rapporterats om en del tekniska barnsjukdomar – som att kameror har svårt att läsa av ansikten direkt eller att mjukvaran laggar – vilket har skapat lokala, irriterade köer under specifika avgångar (till exempel när avgångar till USA ska avgå samtidigt som ett flyg till London). Men vi har inte sett de timslånga, systemhotande köerna som i Sydeuropa.

Missar sina flyg

Även om systemet flyter på vissa håll, har andra knutpunkter drabbats av massiva köbildningar och missade avgångar. Enligt Schulte köar resenärer redan i flera timmar under högtrafik, samtidigt som flygplatserna nu kliver rakt in i sommarens absoluta passagerartoppar.

– Politiker måste sluta låtsas att EES fungerar utmärkt. Det gör det inte, dundrade han från podiet i Prag.

Anledningen till att ACI Europe varnar för att passagerare missar sina flyg i Aten, Milano och Rom beror ofta på transfer. Om en amerikan landar i Rom (ankomst) och ska byta till ett anslutningsflyg vidare, fastnar de i EES-kontrollen och missar sin nästa avgång.

Striden om nödbromsen: Flygplatserna vill kunna pausa direkt

Den absolut mest kritiska frågan för branschen just nu handlar dock inte om systemets barnsjukdomar – utan om vem som har rätt att stänga av det.

ACI Europe kräver att de lokala gränsmyndigheterna och flygplatserna måste få flexibiliteten att omedelbart pausa biometriregistreringen så fort terminalerna hotar att svämma över. Problemet i dag är nämligen byråkratiskt: beslut om att tillfälligt suspendera systemet fattas på nationell regeringsnivå i respektive medlemsstat, inte av flygplatsen på plats. Enligt Stefan Schulte innebär detta att köerna fortsätter att växa okontrollerat i timmar medan centrala myndigheter överväger om systemet får pausas eller inte. Flygplatserna kräver att den beslutsvägen slopas.

Vad händer nu?

När EES klubbades igenom låg allt fokus på ökad säkerhet och en modern, digitaliserad gränskontroll. Men nu, mitt under brinnande högsäsong, handlar diskussionen enbart om rå operativ överlevnad.

Att ACI Europes ordförande offentligt uppmanar EU-politiker att “sluta låtsas” visar hur djup frustrationen är i branschen. Att driva en flygplats handlar om flöden. När ett centralstyrt IT-system skapar proppar i systemet, blir det snabbt en säkerhetsrisk på marken.

Flygplatsernas krav på att själva få “äga” nödbromsen och kunna stänga av EES-registreringen är helt logiskt ur ett operativt perspektiv. Men det blottar också en djup spricka mellan EU:s politiska visioner om stängda gränser och flygbranschens behov av rörlighet. Om inte flygplatserna får den flexibilitet de kräver för att pausa systemet under sommaren, riskerar de nya biometriska kontrollerna att knäcka den återhämtning som den europeiska flygtrafiken så väl behöver.