Det handlar om flygaffären inte om lågprisflyg!

Resultatet/stol (EBIT) = Intäkt/stol – Kostnad/stol
Intäkterna består av en mix av olika biljettpriser enlig flygbolagets affärsmodell. Kostnaderna består av flygbolagets kostnader för administration, försäljning och flygproduktion.

Ett flygbolags effektivitet kan mätas genom dess förmåga att optimera resultatet (EBIT) per producerad flygstol. Detta kan brytas ner till att maximera intäkterna/stol och minimera kostnaderna/stol med hänsyn flygindustrins strikta regler för säkerhet, kvalitet, regularitet och punktlighet. Detta gäller såväl varje flygning som rundtur och ackumulerat per linjeområde.

Nedan visas en jämförelse av officiella siffror från olika flygbolags årsredovisningar från 2008. Intäkten och kostnaden per stol varierar beroende på marknadsområde, flygplanstyp, flygsträcka mm.
Ryanair har en affärsmodell där man lyckades skapa en vinst på 21 SEK per producerad stol utifrån extremt låga kostnads- och intäktsnivåer. easyJet, som flyger på dyrare flygplaster och som har en något högre intäkts/kostnadsnivå, hade en vinst på 12 SEK per producerad stol.

Under 2008 rapporterade SAS sina olika bolag inom SAS Airlines.
SAS Norge och SAS Sverige hade kommit längst i sin affärsanpassning av verksamheten och placerade sig mellan Air Berlin och Norwegian vad gäller kostnaden per producerad stol. SAS Danmark var på god väg. SAS Interkontinental brottades med problem härrörande från kraven att man måste använda sig av flygande personal från respektive land.

Blue1 hade redan konkurrenskraftiga stolskostnader och Widerö redovisade överskott inom sitt affärsområde.
I slutet på 2008 återhämtade sig världens flygbolag efter de höga bränslepriserna under sommaren. I början på 2009 gällde det att anpassa sig till den ekonomiska krisen.

Efter det katastrofala Q109 lyckades Air Berlin och Norwegian sänka sina kostnader, skapa positivt resultat per stol samt ta marknadsandelar på den skandinaviska marknaden. Widerø skapade positivt resultat genom att höja biljettpriserna. SAS Airlines och Blue1 reducerade produktionen men inte sina stolskostnader.

Air Berlin har ännu inte rapporterat sitt Q409 resultat.

Ett flygbolags effektivitet kan också mätas i ledningens förmåga att följa marknadens förutsättningar och anpassa affärsmodellen till de nya villkoren. Lågkostnadsflygets ledning sitter ofta nära verksamheten med ständig fokus på kostnadsrationalisering och lönsamheten. De agerar därför snabbare än nätverksbolagen.
Flygindustrin har ändrats i grunden och fler ändringar kommer.
Under 2009 ökade lågkostnadsflyget i Europa med 8,7% passagerare samtidigt som nätverksbolagen kämpade med lönsamheten och reducerade sin produktion.

Den totala tillväxten av producerade stolar i världen mellan 2001 och 2009 kom helt från lågkostnadsbolagen som årligen växte med 16%. Under 2009 kom 22% av alla producerade flygstolar från LCC. Omkring 130 bolag i världen brukar hänföras till lågkostnadsbolagen.
Lågkostnadsbolagens affärsmodeller har ändrat hur folk reser, och mer fundamentalt, hur man använder sin lediga tid och vad man vill betala för.

Ett effektivt flygbolag anpassar sin affärsmodell och sin affärsstyrning till de nya kundkraven. Tydligt ansvar för att maximera intäkterna, minimera produktionskostnaderna och optimera resultatet blir grundstenarna i affärsplanen och för hur man organiserar sig. Vissa bolag har redan påbörjat omställningen.

Lars Brynielsson