Flygapplåder för SAS, minister och busstalare!

Publicerad den 10 november 2006

Att exemplets makt nog är större än ordets visade applåderna på konferensen Flyg med Framtid sedan SAS låtit sin kapten Peter Larsson presentera vad bolaget hittills uppnått med sina försök med s k gröna inflygningar.

Sedan försöken började i mars har SAS Sveriges Boeing 737:or genomfört 600 "gröna" inflygningar, 300 av dem bara under de senaste två månaderna. Därmed har stora besparingar av bränsle skett - därmed också av utsläppen av koldioxid och kväveoxid.

Efter presentationen fick Flygtorget @irmail en pratstund med Peter Larsson, kaptenen som är SAS projektledare för försöken.

Hur mycket skulle utsläppen minska om alla SAS-plan som landar på Arlanda gjorde sådana inflygningar?

“Fullt utbyggt och om alla SAS 36 000 landningar på bara Arlanda under ett år så skulle utsläppen minska med nära 23 000 ton koldioxid.”

Eftersom en 737:a som flyger exempelvis från Arlanda till Malmö släpper ut cirka 6,3 ton under sträckan kan man konstatera:

Gröna landningar för alla SAS-flyg på Arlanda under ett år minskar alltså utsläppen med lika mycket som hela 3 651 enkelflygningar till Arlanda släpper ut!

Flyg med Framtid bjöd på en rad kunniga talare, allt från professorerna Lars B Johansson och Rigas Doganis (bilden th),till den nya infrastrukturministern Åsa Torstensson.

Men det var ingen tvekan om att det var SAS – “storebror” som så sällan annars kostas på applåder – som knep poäng bland flygets fackfolk med sitt färska exempel på praktiskt handlande.

Men vad är då, enkelt förklarat en s k grön inflygning?

“I huvudsak att planens landningsordning låses mycket tidigare än annars”, förklarar Peter Larsson. “Ta tättrafikerade London t ex, där kan man få reda på att man ska ha väntläge 3 minuter innan det ska ske. Hade man vetat det tidigare hade man kunnat dra ned på farten och därmed sparat bränsle – och sedan landat direkt.”

Vid SAS-försöken kommunicerar färddatorerna ombord på planen med datorterna på Arlandas flygtrafikledning. Det nya är att då kan alla inblandade i varje ögonblick dela precis samma information om flygningen.

Planet kan därför sättas i glidflygning ända från sin marchhöjd till landningen på banan. Landningen kan ske med sekunders precision. Och förutom att motorpådragen blivit färre, bränsleförbrukningen mindre, liksom utsläppen, så minskar förstås bullret från planet väsentligt under hela vägen mot landning.

Flygtorget @irmail återkommer med ett par referat från Flyg med Framtid i nästa vecka.

Men redan här kan vi berätta att den nya regeringens nya flygansvariga minister, Åsa Torstensson, signalerade åtskilligt större förståelse för flygets roll än den tidigare regeringen. Dock med det tydliga påpekandet, att miljöproblemen måste tas på allvar och åtgärdas.

Uppskattat var också Åsa Torstenssons tydliga besked till den församlade flygbranschen, att hon önskar kommunicera med den, med så många hon kan. Detta visade hon också tecken på genom att ta god tid på sig efter sitt anförande för att samtala med branschföreträdare i foajén.

Thomas Byberg, ordförande i Bussbranschens Riksförbund & Y-buss, rev ned applåder genom bl a frejdiga attacker på tidigare genomförda regler, framför allt den som innebär att varje buss måste betala 25 000 extra – för att försämra bussarnas konkurrensförmåga med tåget.

Miljö – i alla dess former – var annars temat för dagen, vilket inte kunde undgå någon. Över detta hördes också ett och annat branschgnäll bland samtalande i foajén. Det hördes både från en företrädare för ett flygbolag och från några mera markbundna från Norrland. Mera pang-på-business efterlystes av dessa.

Ja, och så kan vara. Innehållet i raden av miljöaspekter kan delvis vara tung. Men nog så viktigt att ta till sig en del av i en tid då flyget från många håll utropas som den stora “miljöboven”.

Annars var stämningen förstås glad när flyg- och transportfolket fick heja på varandra.

Till de glada hörde f ö också Sam Weihagen (bilden th), koncernchefen för resegiganten MyTravel Northern Europe (med bl a Ving). Inte minst av privata skäl.

Han var glad över att han till slut hade lyckats få tag på en flygstol till Thailand i jul. Dock inte i den egna koncernen.

“Vi hade helt fullt, så jag fick köpa av Lundgren…! (d v s på främsta konkurrenten Fritidsresors flyg, där koncernchefen heter Johan Lundgren).