Hur många svenska flygplatser kan överleva?

Publicerad den 6 oktober 2003

Septembers statistik från svenska flygplatser är en dyster läsning för många. Endast ett fåtal flygplatser visar tillväxt. Stockholm/Skavsta är i topp med +253% liksom Bromma med +25%.
Även trafiken till Visby och Ängelholm ökar liksom en del flygplatser i Norrlands inland. Gällivare, Hemavan och Arvidsjaur har tillväxt men från en låg nivå.
Värre är det för flygplatser som Karlstad och Norrköping som backar 30 respektive 28%.
Hur skall den trenden kunna vända och hur skall allt större underskott hos flera flygplatser finansieras? Frågan kommer att diskuteras på årets Flyg med Framtid.

Som vanligt presenterar vi månadens topplista för Sveriges 12 största flygplatser.

Bilden: Karlstads flygplats som får allt färre resenärer.

Den totala minskningen på de statliga flygplatserna (där är inte Skavsta, Göteborg/City och Västerås medräknade) blev 7%. Det är en jämt fördelad nedgång mellan ut- och inrikesflyg.
Chartern fortsätter att tappa mer en övrig trafik, men resor till länder utanför Europa ökar. Detta beror sannolikt på den lågt värderade dollarn.
Flygplatsernas 12 i Topp, september 2003, gäller in- och utrikes passagerare.

Placering (föreg mån)	Flygplatsens namn	Antal Augusti 03	Antal September 03	Förändr. Aug 03	Förändr. Sept 02
1(1)	Stockholm/Arlanda	1 325 833	1 383 840	4%	-9%
2(2)	Göteborg/Landvetter	315 514	350 899	11%	-6%
3(3)	Malmö/Sturup	149 310	160 090	7%	-14%
4(5)	Stockholm/Bromma	106 017	122 821	16%	25%
5(4)	Stockholm/Skavsta	104 000	86 227	-17%	253%
6(6)	Luleå/Kallax	67 697	72 748	7%	-12%
7(7)	Umeå	54 327	62 267	15%	-3%
8(12)	Sundsvall/Härnösand	22 709	33 429	47%	-13%
9(9)	Ängelholm/Helsingborg	27 600	32 311	17%	1%
10(10)	Östersund	24 241	30 683	27%	-12%
11(8)	Visby	31 654	27 897	-12%	6%
12(11)	Göteborg City Airport	23 788	23 379	-2%	39%

Sveriges flygtrafik utvecklas sämre är den i övriga Europa. Lågkonjunktur och nedgången inom IT/telekom och ett ökat resande på marken, inte minst med bil, bidrar till detta. Besparingar inom den offentliga sektorn sätter också sina spår.

Kostnaderna för flygplatser och flygbolag för säkerhetsskyddet blir alltmer betungande när passagerarvolymerna viker. Staten vill nu dessutom dra in stöd till de kommunala flygplatsernas driftunderskott.

Med den tillväxtorienterade politik som regeringen nu lagt fast kunde man möjligen tro att mer flygresande behövs för att få fart på Sverige. Men nu ser det mörkt ut för fortsatt flyg på många håll. Regeringen har inga bra svar på hur förutsättningarna för flyg i Sverige skall förbättras. De överlåter diskussionen rill rikstagsledamöter där stödpartierna har ett avgörande inflytande.

Skriv en kommentar