Mer pengar till flygplatser skapar politisk debatt

Drygt trettio av landets flygplatser ägs av den kommun där de ligger eller kommunerna som omger den.  Det innebär att flygplatsdriften är en del av den kommunala ekonomin på samma sätt som skola, äldrevård, kollektivtrafik och liknande.
            Det gör också att flygplatserna kan bli tillhyggen i kommunalpolitiska debatter och tvister. I Gällivare och Örebro pågår just nu högljudda diskussioner om investeringar i de lokala flygplatserna.
            I Gällivare ska landningsbanan förlängas med 700 meter, från dagens 1 700 meter till 2 400 meter. Det gör det möjligt att ta ner betydligt större flygplan än de ATP, ATR 72 och Fokker 50 som bland andra Nextjet och Amapola flyger på flygplatsen med.
– Det skulle öppna för inkommande chartertrafik från Europa med Boeing 737 och Airbus-familjen, säger flygplatschefen Michael Gustafsson.  Dessutom är vi numera en av de tio beredskapsflygplatserna i landet, vilket också motiverar en längre bana.
            Men de 140 miljoner som en förlängd landningsbana på Lapland Airport kostar är inte okontroversiellt. Nu råder full politisk strid mellan (s) som vill bygga ut flygplatsen och (m) som hellre vill satsa på samhällsomvandling och förskolor. Kritikerna menar att en längre bana drar med sig högre driftskostnader som inte är medräknade i budgeten och att det hela kommer att bli som Kallax Cargo, den storstilade satsningen på frakt i Luleå som hittills inte varit någon succé
– Faktum är att flygplatsen bär sina egna driftskostnader, det är kapitalkostnaderna och investeringarna som belastar budgeten, fortsätter Michael Gustafsson. Vi hoppas kunna räkna hem det här med ökad trafik när vi kan ta emot större flygplan. En Effektiv infrastruktur är livsviktigt för Norrland. Passagerarökningen de senaste åren på 18 procent 2011 och virka 10 procent i år stärker oss också som flygplats.
            Medan miljödomstolen just nu funderar över landningsbanan i Gällivare så vill en del politiker i Örebro, Kumla och Karlskoga helst att någon annan tar över ägandet av flygplatsen. Örebro Airport går i nuläget med cirka 16 miljoner i underskott, trots en ökande andel passagerar- och frakttrafik. Framför allt är det kranskommunerna kring Örebro som inte vill satsa skattepengar på ett delägarskap i flygplatsen.
– Flygplatsen som sådan tycker vi i Vänsterpartiet är jättebra. Den gynnar naturligtvis regionens näringsliv. Men samtidigt ska kommunen inte vara ägare, säger Staffan Göransson, (v) till Tvärsnytt.