Nytt förslag till EU-USA-avtal i veckan?

Publicerad den 12 juni 2006

Redan så snart som i mitten av veckan kan den svenska regeringen, liksom regeringarna i alla EUs medlemsländer, få ett förslag från EU-kommissionen till ett nytt avtal med USA gällande utlämnandet av uppgifter om flygpassagerare till USA.

I så fall kan EUs regeringschefer som träffas på fredag diskutera frågan redan då.

Att EUs domstol fastslagit att EU agerade felaktigt när man ingick avtal med USA om att lämna ut personuppgifter om flygpassagerare till USA, innebär inte något tvång att direkt avsluta det ingångna avtalet.

Ärendet betecknas dessutom som en "teknikalitet" där domstolsutslaget kan kringgås, eftersom domstolen egentligen inte klagar på innehållet i EU-USA-avtalet. Vad domstolen strikt fastslagit är endast att EU använt en felaktig grund (artikel 95 i EG-fördraget) för det ingångna avtalet.

Men EU-medlemmarna tycks nu eniga om att “leta upp” en ny paragraf i ett annat fördrag, enligt vilket man får rätt att sluta exakt samma avtal med USA som man gjort i det redan ingångna och nu gällande avtalet.
Frågan var också uppe vid EUs ministerrådsmöte i Luxemburg den 8-9 juni, där Ulrica Messing (bilden) och Mona Sahlin deltog från svensk sida.

I ett referat från mötet sägs att EU-ministrarna utfäste sig att göra sitt yttersta för att möjliggöra ett snabbt beslut om ett nytt avtal gällande det s k PNR (Passenger Name Record agreement between the EU and the US) för att därigenom kunna försäkra flygbolagen om lagligheten i att de utlämnar passageraruppgifter till USA och därmed kan fortsätta med sina flygningar till USA.

I den händelse EU inte skulle nå snabb enighet i frågan på sätt som indikeras ovan, så finns dock ännu relativt gott om tid för medlemsländerna att prata sig samman, eftersom EUs domstol givit en respit t o m 30 september för det redan ingångna avtalet.

Bakgrunden till vad som hänt på senare tid är, att EU-parlamentet invände mot beslutet att ingå ett sådant avtal Skaka hand med USA. Parlamentet hävdade att avtalet stred mot den personliga integriteten, samt att avtalet saknade laglig grund.

Parlamentet förde frågan till EUs domstol i Luxemburg, som alltså fastslog att EU-kommissionen lutat sig mot regler som reglerar kommersiell verksamhet, medan det i detta fall enligt domstolen handlar om säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område. Och det är alltså där EU-ledningen försöker finna reda på rätt paragraf för att kunna ingå det aktuella avtalet.