GPS-störningarna över Östersjön slår mot flygsäkerheten

Transportstyrelsen, som nu slagit larm till FN-organet ICAO, är tydlig: signalerna kommer från ryskt territorium. I vissa luftrum påverkas mer än 40 procent av flygningarna. För piloterna innebär det felaktiga positionsangivelser och systemfel som kan följa med hela vägen till destinationen.

– Det här är allvarligt och det är en säkerhetsrisk för den civila luftfarten, inte minst med tanke på störningarnas omfattning, varaktighet och karaktär. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att piloter har fler möjligheter att navigera bra, ifall det satellitbaserade systemet faller bort, säger Andreas Holmgren, enhetschef på Transportstyrelsen.

Från marginellt fenomen till dagligt problem
För bara två år sedan handlade det om ett fåtal incidenter. 2023 rapporterades 55 störningar. Året därpå steg siffran till 495. I år, fram till sensommaren, har Transportstyrelsen redan fått in 733 rapporter – och då talar vi alltså bara om flygningar i Sverige. Räknar man in hela Östersjöområdet är omfattningen långt större.

Redan i april förra året publicerade Flygtorget en artikel där utrikesministrarna i Estland, Lettland och Litauen varnade för GPS-störningar, så kallad jamming, som påverkat tiotusentals civila flyg. Man menade redan då att störningarna, som troligen orsakade av Ryssland, riskerade att orsaka en flygkatastrof.

Piloter har alternativ – men säkerhetsmarginalerna krymper
Det är viktigt att komma ihåg att modern luftfart inte står och faller med GPS. Piloter har fler navigationshjälpmedel och redundans är inbyggd i systemen. Men när störningarna blir så här omfattande minskar säkerhetsmarginalerna. Det handlar om extra arbetsbelastning i cockpit, ökad risk för missförstånd och i värsta fall försvårade inflygningar i redan känsliga väderförhållanden.

Politisk markering – men vad hjälper det?
Sverige och fem grannländer har lämnat en gemensam inlaga till ICAO. Organisationen har uttryckt ”stor oro” och krävt att Ryssland upphör med störningarna. Men i praktiken har problemen snarare ökat. Frågan väntas nu lyftas till ICAOs generalförsamling i höst.

Här kan man ställa sig den obekväma frågan: vad gör egentligen internationella regelverk för nytta när ett land helt enkelt väljer att bortse från dem?

Navigationskrigets tidsålder
Vi är vana vid att tala om cyberattacker som ett nytt säkerhetshot. GPS-störningarna visar att nästa front kan bli navigationskriget – där civila system blir brickor i ett större geopolitiskt spel.

För flyget kan det innebära att redundanssystem och ny teknik som det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo blir allt viktigare. Kanske måste även rutiner och utbildning uppdateras för att hantera en framtid där satellitnavigering inte längre kan tas för given.

Och där står vi nu: i en tid då varje start över Östersjön inte bara är en resa från punkt A till punkt B – utan också en resa genom en växande geopolitisk skugga.

Fakta: GPS-störningarna över Östersjön
• Omfattning: Över 120 000 flyg påverkades under årets fyra första månader.
• Typ av störningar: Både jamming (blockering av signaler) och spoofing (falska signaler som lurar systemen).
• Geografi: Främst Baltikum, Polen, Finland och Sverige – men problemen sprider sig västerut.
• Källa: Störsändare har spårats till ryskt territorium, bland annat Kaliningrad och S:t Petersburg.
• Risk: Felaktiga positionsangivelser och systemfel som kan följa flygplanet hela vägen till destinationen.
• Åtgärder: Transportstyrelsen har lyft frågan till FN-organet ICAO som kräver att Ryssland upphör med störningarna.