Satsning på Rikstrafikens tågupphandling

Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet varit mycket bekymrade över Rikstrafikens dåliga ekonomi. Risken för att viktig långväga tåg- och flygtrafik ska drabbas av kraftiga besparingar har varit överhängande. Vi har delat oron med många lokala och regionala företrädare. Inte minst har många resenärer hört av sig med sin oro om att deras transportmöjligheter riskerar att försvinna.  

År 2004 fattade våra partier tillsammans beslut om en historisk satsning på infrastrukturen. 381 miljarder kronor ska fördelas till infrastruktur de kommande tolv åren.  Merparten av satsningen kommer att gå till att rusta gamla och bygga nya järnvägsspår. Den är en medveten satsning. Tågtrafiken har en självklar roll i det framtida transportsystemet, såväl på person- som på godssidan. Men för att infrastruktursatsningen ska vara meningsfull förutsätts givetvis att det också rullar tåg på spåren. Allt annat vore slöseri med våra gemensamma skattepengar.

 I Sverige har vi ett delat ansvar mellan staten och lokala trafikhuvudmän för en fungerande kollektivtrafik. Det dagliga pendlandet inom länen har de lokala företrädarna huvudansvar för.

Staten har däremot ett särskilt ansvar för att stödja persontrafik över länsgränserna. I många delar av vårt land rullar den långväga trafiken på kommersiella grunder. Men på vissa sträckor är det inte möjligt. Genom Rikstrafikens stöd och trafikupphandlingar tar staten därför ett särskilt ansvar för att kvinnor och män i hela vårt land ska ha tillgång till fungerande transportmöjligheter.

 Redan i höstens budgetproposition fick Rikstrafiken ytterligare 30 miljoner till sin verksamhet. Det var ett angeläget första steg för att skapa förutsättningar för Rikstrafiken att fullfölja sitt uppdrag. Men det räcker inte.  

Det har därför varit angeläget för regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet att ge Rikstrafiken ytterligare ett tillskott. Genom budgetuppgörelsen får Rikstrafiken därför ytterligare 100 miljoner. Tack vare det extra tillskottet kan pengar frigöras för att stödja långväga kollektivtrafik på järnväg. Sammanlagt innebär det att Rikstrafiken får över 900 miljoner kronor per år för att upphandla olönsam men viktig kollektivtrafik, såväl via flyg som via järnvägen. Det är nu vår förhoppning att det nya tillskottet kan bidra till en fortsatt långväga järnvägstrafik till och från Bergslagen.  

Det är upp till Rikstrafiken att se till att tillskottet används väl. Det krävs även att Rikstrafiken tydliggör vilken trafik myndigheten avser att stödja i framtiden. Detsamma gäller de lokala trafikhuvudmännen och deras ansvar. Osäkerhet kring den framtida trafiken drabbar i slutändan enskilda kvinnors och mäns möjligheter att leva och bo runt om i vårt land. Osäkerhet i transportutbudet påverkar också möjligheten till angelägna nyetableringar av företag och långsiktiga investeringar i företag utanför de traditionella storstadsområdena.  

Det är en förutsättning att det finns ett gott samarbete mellan Rikstrafiken och de lokala trafikhuvudmännen för att vi ska få ett sammanhållet transportsystem i hel landet. Genom tillskottet får Rikstrafiken bättre förutsättningar att i sina samtal med trafikhuvudmännen hitta bra lösningar.  

Genom tillskottet till Rikstrafiken tar staten sitt ansvar för ett garantera sammanhållande stråk för det långväga resandet. Nu är det också upp till de lokala och regionala trafikhuvudmännen att ta sitt ansvar för den regionala och lokala pendlingen.  

Ulrica Messing (bilden), Infrastrukturminister (s) Karin Svensson Smith, ledamot i riksdagens trafikutskott (v) Claes Roxbergh, ordförande i riksdagens trafikutskott (mp)