Tågförluster skylls på Flyget!

Publicerad den 19 maj 2004

Flyget är det onda i transportpolitiken - i vart fall om man får tro företrädare för järnvägspåtryckarna Räls Angels, den oheliga allians som tycker det är OK med över en miljon i skattesubventioner av järnvägen varje timme. Om tågets utveckling inte går som på räls så griper man alltså förklarande argument ur luften. Vi som företräder flyget är givetvis nöjda med att fler tågkunder väljer flyg, för det är väl ändå kunderna som väljer?
När man nu tagit beslut att lägga ner lyxtågen Linx - ett samarbete mellan svenska och norska SJ - som kör mellan de tre skandinaviska huvudstäderna så är det lågprisflygets fel. Visserligen hävdar Linx att Banverket inte byggt tillräckligt snabba banor för detta högriskprojekt, men man andas ändå att flygets framfart är den stora boven i dramat. Linx kommer att läggas ner till årsskiftet - om inte Näringsministern faller undan för påtryckningar från tågfacket SEKO med flera och fyller på kassan på Italiensk manér. Facket - påhejat av regeringens stödpatrull och tjänstlediga tågmästare Lars Ohly(v) - vill nu att SJ skall ta över de 170 anställda!? Då kommer det att behövas fler miljarder i stöd till SJ.

Banverket är ett statligt verk med myndighetsstatus. I det senaste numret (4,maj04) av verkets tidning Rallaren utdelas också en rallarsving mot flyget. Och SJ vill inte ha så mycket avkastning !

I en stor artikel hävdas att flyget till glesbygden i Norrland är dyrt och hotar tåget mellan Borlänge och Karlstad, en sträcka där cirka 80 passagerare tar tåget per dag. Visserligen skjuter Rallaren mest på den upphandlande myndigheten Rikstrafiken – de som delar ut pengar till angelägen underskottstrafik – men späder på flygfientligheten, bland annat genom rubriken Dyrt Norrlandsflyg hotar Genvägen i Bergslagen och följande citat: –Jag är mest arg för att Rikstrafiken inte vill köra provperioden ut utan satsar på dyrt flyg istället!

Rikstrafiken upphandlar årligen trafik för drygt 800 miljoner kronor varav 240 miljoner (30%) enbart till Gotland. Av myndighetens prognos för 2004 framgår följande:
Färjetrafik (Gotland): 240 mkr
Flygtrafik: 140 mkr (Lappland/Värmland)
Tågtrafik: 230 mkr (direktupph.) + 180 mkr (storregional upph) =c:a 400 mkr
Busstrafik: 60 mkr och övrigt 20 mkr. (Källa: Rikstrafiken.se)

Visby Vi kan alltså konstatera att flyg till 10 linjer i Sverige – där flyget oftast är det enda alternativet – får 16% av dessa stödpengar. Tågtrafiken får cirka 50%. Gotlandfärjan får 100 miljoner mer är 10 flyglinjer: 240 miljoner, och denna frikostighet beror nog på att det (ännu så länge) inte går tåg till Visby.

Mellan Borlänge och Karlstad kör man diesellok. Bara att elektrifiera denna sträcka kostar blygsamma 40-50 miljoner. I övrigt satsas nära 3 miljoner per år på trafikstöd. Är detta värt för 80 resor per dag? Det finns ju alternativa transportmedel i form av bil och buss, och pengarna från staten kan vän användas till vägförbättringar? Men det gillar väl inte Banverket!

Rikstrafiken har – på uppdrag av Riksdag och regering – handlat upp flygtrafik till otillgängliga delar i vårt land för första gången. Det har blivit dyrare än beräknat och någon väsentlig påspädning på de 800 miljoner man disponerar har man inte fått. Men det kan snarare bero på Bosse Ringholms kassa och det faktum att SJ och Banverket hela tiden behöver nya pengar. 2 miljarder extra förra året ger vid handen att järnvägen i Sverige subventioneras med 15 miljarder varje år inklusive investeringar! Varje mil som någon reser med tåg i Sverige subventioneras av skattebetalarna med över 10 SEK.

Ovanstående fakta duckar de flesta i Räls Angels för. Men SJs ordförande Ulf Adelsohn tillstår dock (Di 12 maj sid10) att många av de miljarder som investeras i järnvägar saknar eftertanke. Särskilt irriterar han sig på miljardrullningarna till Botniabanorna som han jämför med en omvänd planekonomisk satsning a la Sovjetunionen.
Men även Adelsohn kan inte undgå att förklara sitt företags problem genom att peka ut flyget när han redovisade SJs ökade förluster (47mkr 1Q 04). Han vill sänka SJs krav på 13% i avkastning ( ett trafikföretag skall väl f ö inte syssla med avkastning – passagerarna vill väl åka hela vägen ) och pekar på SAS som bara haft 9% som bäst. Men Adelsohn missar då att SAS betalat för infrastrukturen (drift och investering i flygplatser och flygtrafikledning), flera miljarder varje år bara i Sverige. Skulle SJ betala till Banverket på motsvarande sätt så skulle bolaget gå i konkurs efter en kort tid. Och skulle SAS å andra sidan – som SJ – tigga 2 miljarder av staten när de behöver så skulle det bli ett helsikes liv ända ner till Bryssel.

Det är rätt så spännande att skriva en krönika om tåg här på flygtorget. Varje gång vi publicerar något som ifrågasätter miljardrullningar på räls på flygtorget så stiger besöksantalet med flera hundra personer under ett par dagar. Hur kan detta komma sig? Jo – det finns ett forum på Internet som heter Postvagnen. Det används av järnvägens vänner i allmänhet och Räls Angels i synnerhet. Där diskuteras, sågas och ifrågasätts våra artiklar så till den milda grad att vi får många nya läsare. Det är kul, men ännu roligare vore det om obskyra representanter för Räls Angels ville bemöta artiklarna här på plats. Men argumenten kanske inte räcker till?

Ha en bra helg…. På lördag bär det till Spanien

Skriv en kommentar