Transportstyrelsens framtida avgifter

Remiss ”Avgifter inom Transportstyrelsen verksamhet” avseende avgifter och avgiftsnivåer för samtliga transportslag.

Transportstyrelsens promemoria ” Avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet. Redovisning av regeringsuppdrag.”
Diarienummer: TSG 2010-394.
Remissvar skall  vara inlämnad den 4 okt. Detta ärende kommer att behandlas på SFRs styrelsemöte den 1 okt.

I det följande har jag gjort utdrag ur PM:et som beskriver hur flygbranschen kommer att på verkas.
 
Transportstyrelsens promemoria kan läsas i sin helhet via länken.

Utdrag av PM;ets innehållsförteckning med de moment som rör flygtrafik.

Mvh Janne

Sammanfattning
Inledning
Från och med den 1 januari 2011 avses Transportstyrelsens verksamhet i form av tillstånds- och andra prövningar, tillsyn samt registerhållning i huvudsak finansieras med avgifter. Transportstyrelsen avses samtidigt bemyndigas att besluta om avgifter och avgiftsnivåer. Mot denna bakgrund har regeringen uppdragit åt Transportstyrelsen att dels lämna förslag på de författningsändringar som behövs och dels redovisa en förteckning över de avgifter förslagen omfattar.

Avgifter inom luftfartsområdet
De beräknade avgifterna bör på sikt ligga till grund för Transportstyrelsens föreskrifter. Styrelsens övergripande bedömning är dock att det inte är möjligt – i vart fall inte från 2011 – att, med reducerad myndighetsavgift, ta ut direkta avgifter i den omfattning som följer av beräkningen. Styrelsens fortsatta föreskriftsarbete kommer därför att utgå från att avgifterna för 2011 i princip blir oförändrade i förhållande till de som nu gäller.

11.2 Inriktning
Transportstyrelsens verksamhet ska i fråga om tillstånd, tillsyn och registerhållning i huvudsak finansieras med avgifter. Verksamheten ska samtidigt ses över för att
• uppnå högre effektivitet,
• beakta möjliga regelförenklingar och eventuella regelförändringar,
• reducera avgiftsfloran samt
• uppnå enhetlighet i avgiftssättningen i en jämförelse mellan trafikslagen.

11.3.2 Avgifter inom luftfartsområdet
Bedömning: De beräknade avgifterna som redovisas i bilaga 3 bör på sikt ligga till grund för Transportstyrelsens föreskrifter. Styrelsens övergripande bedömning är dock att det inte är möjligt – i vart fall inte från 2011 – att, med reducerad myndighetsavgift, ta ut direkta avgifter i den omfattning som följer av beräkningen. Styrelsens fortsatta föreskriftsarbete kommer därför att utgå från att avgifterna för 2011 i princip blir oförändrade i förhållande till de som nu gäller.

Skälen för bedömningen
Allmänt
Historiskt har luftfartssektorn via myndighetsavgiften delvis subventionerat den verksamhet som avser tillsyn, tillstånd och registerhållning. Subventionen, som är i storleksordningen 50-60 mkr, har huvudsakligen gått från större svenska aktörer och utländska operatörer till mindre svenska aktörer. Det har funnits skäl till systemets uppbyggnad men dessa har inte alltid fullt ut varit förenliga med konkurrensneutralitet. De högre avgifter som tagits ut från större svenska och delvis utländska operatörer via myndighetsavgiften har förutom att utgöra en viss subvention av mindre aktörer dock kommit sektorn tillgodo via regel-utveckling, sektorsuppgifter m.m.

En viktig utgångspunkt inför kommande förändringar, och som kan kommuniceras med marknaden, är att de avgifter som erläggs till myndigheten även i framtiden fullt ut kommer tillbaka till sektorn i form av olika typer av nyttigheter.

De flesta aktörer inom luftfartssektorn befinner sig för närvarande under stark ekonomisk press. De har just lämnat en lågkonjunktur som också innehållit en finanskris. En kraftig nedgång kunde noteras för marknaden under 2009. En verifierbar återhämtning har ännu inte kunnat iakttagas. Konsekvenserna av vulkanutbrottet på Island har inneburit en förlust av årets intäkter som minst torde uppgå till 2-3 procent. Vidare bör det uppmärksammas att sektorn till stora delar under lång tid präglats av dålig lönsamhet.

Mot bakgrund av den ansträngda ekonomiska situationen inom branschen och det faktum att avgifterna i flera fall utgör en reell ekonomisk påverkansfaktor för den enskilda tillståndshavaren, görs bedömningen att arbetet med en anpassning av de avgifter som utgår måste ske under en längre tidsperiod. Det kan anses vara skadligt för marknaden att på väldigt kort sikt förändra förutsättningarna för deras verksamhet. Det kan inte uteslutas att en omedelbar övergång till full kostnadstäckning kan innebära en fara för tillgängligheten inom delar av transportsystemet.

Konsekvenserna
I den konsekvensanalys som gjorts – och oberoende av vad som sagts ovan – framgår att en justering av avgifterna enligt bilaga 2 skulle innebära väsentliga förändringar av företagens kostnadsmassa och påverka tillståndshavare på olika sätt. För att undersöka effekterna har avgifterna för ett antal flygoperativa tillståndshavare, flygutbildningsföretag, flygplatser, underhållsverkstäder och flygcertifikatinnehavare studerats. I studien har endast avgifter som utgör en betydande andel av bolagens totala avgifter och som berör majoriteten av bolag inom segmentet analyserats.

Flygoperativa bolag
Avgiftsnivåerna för de flygoperativa bolagen varierar med bolagets luftfartyg (antal, antal typer och tyngd) samt vilken typ av verksamhet bolaget bedriver, se tabell 1. Hur ett enskilt bolag påverkas av avgiftsförändringen beror på dessa faktorer. För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för ett tiotal flygoperativa flygbolag enligt det aktuella förslaget och relaterat dessa till bolagens rörelsekostnader.

Tabell 1 Årsavgifter, flygoperativa bolag

För de största kommersiella bolagen som bedriver passagerartrafik innebär förslaget till förändrad finansiering minskade avgiftsnivåer till myndigheten. Dessa bolags direkta avgifter ökar något samtidigt som myndighetsavgiften sjunker kraftigt. Eftersom myndighetsavgiften är betydligt större än de sammantagna direkta avgifterna, innebär förslaget att belastningen vad gäller Transportstyrelsen avgifter för dessa bolag totalt sjunker.

För mindre flygoperativa bolag skulle förslaget till förändrad finansiering innebära betydligt större förändringar. Eftersom dessa inte har varit skyldiga att erlägga myndighetsavgift, kommer en sänkning av myndighetsavgiften inte att påverka dem.

De största förändringarna vad gäller direkta avgifter återfinns i avgiften för kommersiell verksamhet, AOC, där avgifterna ökar för en majoritet av bolagen. Eftersom avgiften för AOC för många bolag utgör över hälften av Transport-styrelsens totala direkta avgifter, får sådana förändringar avsevärda effekter. Störst höjningar vad gäller AOC skulle enligt förslaget bolag med lätta flygplan belastas med. För dessa bolag innebär förslaget upp till tio gånger så stora AOC-avgifter. Ju tyngre flygplan bolagen har tillstånd för, desto mindre skulle avgiftshöjningarna bli och för bolag med flygplan med en maximal startvikt på 100 ton minskar avgifterna för AOC.

För bolag som bedriver helikopterverksamhet ökar avgifterna för AOC betydligt oavsett tyngd på luftfartyg.

Sammantaget innebär förslaget till förändrad finansiering att de totala direkta avgifterna ökar med 300-400 procent för flera av de flygoperativa bolag som Transportstyrelsen har granskat. De bolag som påverkas mest av avgiftshöjningarna bedriver verksamhet med flygplan med en maximal startvikt som underskrider 10 ton eller helikopterverksamhet.

Hur stora andel som de direkta avgifterna enligt förslaget utgör av bolagens totala rörelsekostnader varierar kraftigt. För majoriteten av de små bolag som Transportstyrelsen har studerat uppgår de direkta avgifterna enligt förslaget till mellan två och åtta procent. För ett par bolag utgör avgifterna enligt förslaget en avsevärt större andel. Till detta tillkommer avgifter vid tillträdeskontroll.

Förändrade avgifter enligt förslaget skulle medföra reella negativa effekter för många av de mindre flygoperativa bolagen och det kan inte uteslutas att vissa av dessa skulle vara tvungna att lämna marknaden. Det gäller särskilt bolag vars omsättning är begränsad, vilket t.ex. gäller för bolag som nyligen har trätt in på marknaden.

En betydande andel av de mindre flygoperativa bolagen är lokaliserade till glesbefolkade områden i norra och västra delarna av Sverige. Antalet arbetstillfällen i de aktuella bolagen är emellertid begränsat och eventuella utslagningar bedöms inte få några reella effekter på sysselsättningen i regionerna. Däremot bedriver flera av de aktuella bolagen taxiflygsverksamhet i t.ex. fjällvärlden, vilket gör att tillgängligheten till de mest glesbefolkade områden i landet skulle kunna påverkas av eventuella utslagningar. I dessa delar är tillgången till alternativa transportmöjligheter är mycket begränsad. Flera bolag utför vidare tjänster åt bl.a. skogsbolag och länsstyrelser när det gäller t.ex. älgskadeinventeringar, vattenprovtagningar, älgräkningar och inspektioner av röjningsbehov.

Underhållsverkstäder
Underhållsverkstäder (Part 145) erlägger för närvarande årsavgifter relaterade till antal anställda. Transportstyrelsen föreslår att avgifterna framöver i stället ska baseras på underhållsverkstadens antal ratings och antal bas- respektive linjestationer.
Enligt förslaget skulle årsavgifterna öka betydligt (med 100 till 600 procent eller 40 000 till 300 000 kronor för de bolag som studerats). Särskilt kraftigt ökar avgifterna för bolag med ett stort antal bas- och linjestationer. Årsavgifterna skulle fortfarande utgöra en liten andel av bolagens totala rörelsekostnader, vilket till stor del beror på att de aktuella bolagen ofta även bedriver verksamhet inom andra verksamhetsområden än den som berörs av avgifterna. Bolagen kan därför påverkas i högre grad än vad som indikeras av avgifternas andel av bolagets totala rörelsekostnader.

Slutsatser
Ett rimligt angreppssätt för det fortsatta arbetet är att utgå från de olika ekonomiska förutsättningarna inom de olika delarna av sektorn, ta fram förslag på övergångstider för införandet av de nya avgifterna, kommunicera detta med brukarna via remisser och i samband med ordinarie konsultationer, för att sedan successivt övergå till de vägledande principerna.

Med hänvisning till vad nu har sagts är det Transportstyrelsens samlade bedömning att avgifterna inom luftfartsområdet i allt väsentligt kommer att vara oförändrade för 2011.