Vad händer nu med flygskatten?

Publicerad den 2 juni 2006

Idag har riksdagen debatterat och beslutat om regeringens proposition om att införa en flygskatt på passagerare som flyger från svenska flygplatser. Som väntat röstade riksdagen i enlighet med regeringens förslag. Riksdagens beslut innebär i praktiken att man ger regeringen mandat att på egen hand bestämma NÄR skatten ska införas.

Ett sådant regeringsbeslut är dock beroende av vad EU-kommissionens utslag på den s.k. notifiering av förslaget som regeringen skickade till kommissionen för några veckor sedan blir. Eftersom kommissionens handläggning av frågan med all sannolikhet kommer att ta tid, kan ingen därför idag säga när ett införande kan bli aktuell.

Det märkliga är att ingen, inte ens regeringen, egentligen förespråkar flygskatten som en bra metod för att lösa flygets miljö- och klimatproblem. Regeringen vill att skatten så snart som möjligt ska ersättas med något bättre. Med det menar man att flyget ska inkluderas i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid.

Att flyget, liksom alla andra transportslag, påverkar miljö och klimat är ställt utom all tvivel. Att flyget ska ta sitt ansvar för denna negativa påverkan är en självklarhet och också något som Svenskt Flygs medlemmar ställer sig bakom.

Flyget har den stora fördelen att vara internationellt reglerat. Beslutsprocessen är tung och ibland långsam, men när besluten väl fattats får de globalt genomslag. I den transportpolitiska propositionen framhöll regeringen också att dess huvudstrategi är att lösa luftfartens miljö- och klimatpåverkan genom Sveriges medverkan i arbete i EU och ICAO.

Trots att regeringen alltså förespråkar en annan metod än flygskatt för att lösa delar av de problem flyget för med sig och trots en omfattande opinion mot flygskatten har man alltså föreslagit riksdagen att fatta beslut om en sådan. Varför, kan man fråga sig?

Förklaringen är sannolikt mycket enkel. Det är ett faktum att regeringens arbete idag vilar på en mycket komplex grund. Man har att ta hänsyn inte bara till flygets villkor eller till de fakta och argument som framförts mot flygskatten, utan till helheten i den politik man för. Regeringen har också att ta hänsyn till den parlamentariska situation man verkar inom. Regeringens mandat vilar som bekant idag på aktivt stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det är självklart att en sådan situation kräver uppoffringar och kompromisser från de inblandade. Detta gör att de beslut man fattar och de förslag man framför till riksdagen inte alltid är de som vi, som värnar om flygets intressen och villkor, skulle vilja se. Detta är en situation som alla som i huvudsak värnar om EN samhällssektor säkert känner igen sig i.

Flygskattefrågan är ett bra exempel på när någon annan inte bara formulerar problemet utan också lösningen på problemet – vi har bara kunnat reagera. För att undvika den här typen av dåligt underbyggda beslut i framtiden måste vi från flygets sida bli än skickligare i att ge uttryck för våra åsikter, påtala fakta och problem och utifrån detta lämna förslag till hur dessa ska lösas. Vi måste agera proaktivt och se till att vi har formuleringsprivilegiet hela vägen från problem till lösning.

EU-flagga Frågan om, och i så fall när, den föreslagna flygskatten ska införas är dock fortfarande öppen – trots riksdagens debatt och beslut idag. Det blir EU-kommissionens behandling av frågan som fäller det sista avgörandet för om skatten verkligen kommer att införas eller inte.

Jag ska inte sticka under stol med att jag hoppas att kommissionen så småningom går emot det beslut som riksdagen idag fattat.