Svenska flygplatser ett problem för EU

Karlstad tillhör de kommuner som upphandlat flygtrafik till en större europeisk hub, i det fallet Frankfurt. Nu har EU-kommissionen bestämt sig för att granska det avtalet tillsammans med liknande upphandlingar som gjorts i Örebro och Jönköping.

Bakgrunden är att det enligt EU-regler inte är tillåtet för enskilda kommuner att upphandla flygtrafik. Det är förbehållet staten och på sträckor som omfattas av trafikplikt. Till del handlar det om att den fria konkurrensen inom EU och att en lokalt upphandlad flyglinje skulle innebära en konkurrensfördel för det flygbolag som får uppdraget. Det är dock en åsikt som de aktuella kommunerna inte delar utan pekar på att upphandlingen är helt transparent och öppen för alla flygbolag, ingen utesluts. Dessutom finns i Sverige ett långtgående kommunalt självstyre som, med hänvisning till att flyglinjen är viktig för utvecklingen i den regionen, är tunga argument mot den granskning som EU nu satt igång. 

Hela processen sätter dock ljuset på det svenska flygplatssystemet med dels ett statligt ägande, dels flygplatser som ägas kommunalt eller privat. 

– Det gör att det inte finns någon samlad part när EU ska kontakta flygplatssverige. En stor statlig aktör och närmare 30 enskilda aktörer. Vi har i flera år vädjat om att staten ska vara den som samlar ansvaret men de har hittills vägrat och hänvisar till att att det är just enskilda kommunerna som äger flygplatserna, säger Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala Flygplatser. 

         

I sin tur har det gjort att Sverige numera hör hemma på EU’s ”svarta lista” över länder med komplicerad flygplatsstruktur, tillsammans med länder som Italien, Rumänien och Tyskland. Italien och Rumänien anses som allmänt svårhanterade länder. Tyskland har vissa problem då det är en förbundsstat. Men att annars så ordningsamma Sverige finns med här, uppfattas som märkligt i Bryssel.

– Det är lite svårt att förstå varför vi ska ha ett tudelat system när både Finland och Norge, som båda är glest befolkade länder och beroende av många mindre flygplatser, kan ha ett bra och fungerande enhetligt system, fortsätter Peter Larsson och pekar på vad han menar är en njugg inställning till de regionala flygplatserna.

 

– När regeringen äntligen presenterade sin flygstrategi förra året var det i princip enbart fokus på Arlanda och några av de större flygplatserna inom Swedavia. När det gäller den viktiga infrastruktur runt om i landet som de mindre flygplatserna är, vill regeringen visserligen ha en dialog vilket är bra men det finns inget konkret att ta fasta på. Det går inte utläsa vad regeringen egentligen vill. Det finns en formulering om att staten ska se över sin roll som stödgivare. Vad innebär det? Att stödet ska stärkas eller avvecklas?

         

De aktuella flygplatserna har nu svarar på EU-kommissionens frågor om bland annat antal passagerare på de lokalt upphandlade linjerna. Vad som sedan händer och när ett utslag kan komma, finns inga uppgifter om. Men ett eventuellt förbud skulle slå hårt mot flygplatser som Karlstad, Jönköping och Örebro.