Ett flygbolag som funnit sin plats och sin marknad. SAS har de senaste åren reducerat kostnader och fokuserat på återkommande kunder. Det har stärkt flygbolaget mot de viktigaste konkurrenterna, menar Lars Brynielson i en fredagskrönika.
SAS har prioriterat ekonomi framför expansion och krympt företaget till lönsamhet och ökad flexibilitet under den senaste sexårsperioden. Sedan 2012/13 har antalet anställda reducerats med 4 000 från 14 000 till 10 000. Antalet passagerare har samtidigt planat ut till 30 miljoner per år och marknadsandelen på den skandinaviska marknaden står still och anges till drygt 30 procent.
SAS nya strategi för lönsamhet är att fokusera på frekventa resenärer som gör mer än fem resor per år. Har SAS hittat rätt marknadsnisch som det gäller att försvara och utveckla eller ska SAS expandera nischen och växa ytterligare?
Driftsöverskottet under de senaste sex åren är drygt 10 miljarder viket medfört att nettoskulden på 4,6 miljarder 2012/2013 har arbetats av och blivit en nettofordran på 2,4 miljarder 2017/18. Samtidigt har förnyelsen av flygplansflottan kunnat finansieras och 2.7 miljarder SEK redovisas som förskottsbetalning till Airbus i årsredovisningen. Den finansiella beredskapen, som ska täcka SAS fasta kostnader, har stigit till 42 procent viket ger SAS en stabil finansiell kudde om resultatet sviktar.
Genom att reducera företagets fasta kostnader och lägga ut produktion på underleverantörer har SAS ökat sin flexibilitet. Av SAS flygplansflotta på 157 flygplan flygs 117 av SAS och 40 av underleverantörer såsom City Jet, Flybe och Regional Jet. Av SAS 117 flygplan ägs 47 och 70 är leasade. Beredskapen att minska produktionen vid en framtida lågkonjunktur får bedömas som god lite beroende på vad som står i avtalen. Den kortsiktiga anpassningen kan förbättras och det senaste kvartalsunderskottet på 469 miljoner SEK känns onödigt stor.
Ett flygbolag producerar stolar. Ett flygbolags affärsmodells effektivitet kan mätas genom intäkt, kostnad och resultat per producerad stol. SAS affärsmodell riktar sig mot resenärer som prioriterar kvalitet framför lågt pris varför SAS har en högre intäkt och kostnad per stol jämfört med konkurrenterna. 90 procent av SAS intäkter kommer från trafiken och 10 procent från andra verksamheter. Det viktiga är dock resultatet per stol. Jämförelsen nedan från möjliga framtida konkurrenter, normerat till Euro/stol, kommer från de senaste årsrapporterna:
Ryanair: 130 miljoner pax, intäkt 52, kostnad 40, EBIT 12 Euro/stol
easyJet: 89 miljoner pax, intäkt 82, kostnad 74, EBIT 8 Euro/stol
Norwegian: 37 miljoner pax, intäkt 93, kostnad 101, EBIT – 9 Euro/stol
SAS: 30 miljoner pax, intäkt 106, kostnad 100, EBIT 6 Euro/stol
Ryanair och easyJet har låga kostnader och flexibla affärsmodeller som lönsamt har utnyttjat de affärsmöjligheter som dyker upp i Europa. Just nu positionerar de sig för möjliga Brexit utfall. De är såväl konkurrenter som prisdämpare för SAS. Snabbväxande Norwegian har nästan växt ihjäl sig. Om bolaget lyckas med sin effektivisering och återgår till sin tidigare enhetskostnad på 80 Euro/stol kan bolaget förbli SAS största konkurrent på hemmaplan.
SAS intäkt har under senare år varit på drygt 100 Euro/stol och den blir nog svår att öka så länge priskonkurrensen fortsätter. Sedan 2011 har Rickard Gustafsons mantra handlat om fortsatt hård konkurrens i kvartalsrapporterna.
SAS har avsevärt högre påverkbara kostnader jämfört med de övriga bolagen beroende på högre kvalitet och annan verksamhet. Hälften av de anställda kan knytas till flygdriften och hälften till mark och teknik. Om man jämför de påverkbara kostnaderna som redovisas under löner, försäljning och övrigt ligger SAS på 37, Norwegian på 21, easyJet på 20 och extrema Ryanair på 8 Euro/stol. Även om det är mycket äpplen och päron i jämförelsen visar det på SAS sårbarhet att ha en hög enhetskostnad i affären som kan bli svår att reducera om marknaden viker.
Bränslet är en kritisk kostnad för alla flygbolag. Långdistans har högre bränslekostnad per stol jämfört med kortdistans. Om ökat bränslepris kompenseras med ökade biljettpriser, höjs priset i absoluta tal mer på långdistans än kortdistans. Detta påverkar efterfrågan och gör bolag med mycket långdistans mer sårbara än bolag med enbart kortdistans. Bränslekostnaden från senaste årsredovisningarna var för Ryanair 14, easyJet 17, SAS 19 och Norwegian 29 Euro/stol.
Under sommaren 2018 sålde norska staten sitt resterande innehav i SAS. De tre kvarvarande huvudintressenterna svenska staten, danska staten och Wallenbergstiftelse har nu tillsammans 35,5 procent röstandel. Svenska staten har tidigare sagt att de ska avveckla sitt innehav i SAS. Finansanalytiker menar att det är positivt för SAS att befrias från de begränsningar som statligt ägande innebär. Några av SAS historiska problem var avhängig att styrelsen saknade kunskap om flygindustrins komplexitet. Vid årsstämman den13 mars 2019 ändrar man på detta och nominerar Kay Kratky, tidigare vd för Austrian och operativ chef i Lufthansa, till SAS styrelse.
SAS övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna över en konjunkturcykel. Värde är summan av ökat aktievärde plus utdelning. Hur en konjunkturcykel definieras i dagsläget är mer oklart. Efter inlösen av kvarvarande preferensaktier i december 2018 finns idag enbart stamaktier. Flera analytiker anser att SAS är ett undervärderat bolag och ger köprekommendationer. I februari köpte den amerikanska hedgefonden Citadel 4,9 procent. Många från finansmarknaden tror således på SAS affärsmodell och att det nuvarande börsvärdet på 9 miljarder SEK är i underkant.
SAS utdelning till stamaktieägarna kan först ges när avkastningen på investerat kapital överstiger 12 procent. Det har nu skett fem år i följd varför det borde vara läge för utdelning 2019 om konjunkturcykeln definieras till 6 år. Det finns dock ett antal brasklappar. Hänsyn ska tas till framtida investeringsbehov, finansiella situation och konjunkturutveckling. Utdelningen begränsas också av restriktioner i SAS finansiella instrument och medel behövs för att lösa en konvertibel som förfaller i april 2019. För 2018 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.
SAS verkar ha hittat sin nisch i Skandinavien. Aktien är mer en värdeaktie än en utdelningsaktie. Utmaningen blir att knega på och utveckla nischen så att lönsamheten kan bevaras.
Risken med ett finansiellt starkare SAS är att bolaget expanderar för snabbt och inte hinner bromsa i tid när marknaden viker. Vi får se vad styrelsen och nästa Vd hittar på
Lars Brynielsson
Aviation Management