Flygets dolda FAROR
Flygets dolda FAROR lurar många piloter helt i onödan.
Flyglärare är ofta “sin egen lyckas smed” och
utbildar därför piloter i grundläggande viktiga färdigheter
lite efter tycke och smak – subjektivt.
Ska flygsättet vara bra och säker, bör denna
färdighet vara “lika för alla” och vara den som
visat sig med ” vetenskap och beprövad erfarenhet ”
vara den EFFEKTIVASTE i ALLA LÄGEN även under
de mest extrema förhållanden.
Dvs alla flyglärare bör PRAKTISERA det som är det
mest effektiva och säkra sättet att framföra en
flygfarkost – oberoende av storlek och tyngd.
Såsom TEORIBÖCKERNA är ekvivalenta
bör också PRAKTIKDELEN vara EKVIVALENT
OBEROENDE av flyglärare.
Enklast är bäst, säkrast och effektivast dvs OPTIMALT.
svar
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Sammanfattningsvis:
Det finns INGA PILOTER mer.
Det finns bara mer eller mindre bra FLYGPLANS KONSTRUKTIONER
och mer eller mindre KUNNIGA MÄNNISKOR.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
.
Obs Alla de moment och tillstånd som leder till en 100,0%
säker död vid “flyg” kan INGEN träna på.
Det är bara det virtuella sinnet som kan undvika
detta tillstånd.
Du våldför dig på matematiska grundregler. Driver du med oss??
Kruxet med flyget är att alla de krafter som verkar eller
inte verka med sitt vridande moment eller tröghetsmoment är
dolt för våra sinnen. Att luftens inverkan på planets
olika delar ökar med KUBIKEN på luftens hastigheten är också
svårt att förnimma.
Vi får därför förlita oss på instrumenten och tolka dem
bäst vi kan.
Den som har en bra teoretisk modell kan men denna som
ett virtuellt sinne göra detta synbart. De annars dolda
farorna kan då synliggöras beroende på kunskap.
Kunskap är de dolda farornas värsta fiende och
säkerhetens bästa vän.
Varför debatterar du med dig själv? Tror inte att så många är intresserade av dina “teorier”.
Forts:
En lite längre parentes :
( Den som siktar lite längre i sina flygtankar bör därför veta:
Om du ska kvala in som ASTRONAUT så måste du skaffa dig en
DOKUMENTERAD VETENSKAPLIG UTBILDNING, annars
hamnar den ansökan i närmaste bästa papperskorg.
Om du är pilot eller ej, är inte så viktigt numera.
En tröst kan vara att det finns ingen luft där du ska jobba
så du slipper detta. Allt är så mycket enklare där :
Det är bara VETENSKAP för hela slanten som gäller.)
Forts.
Ja det har till och med visat sig vara så:
Den som kunde göra mest av värde, nytta på jordytan också
kunde göra de samma under vistelsen på månytan.
De som mest lekte på jordytan, lekte också mest på
månytan.
( pinsamt nog så var “han” också den lämpligaste astronauten )
Den som för befälet på¨en rymdkapsel eller månlandaren
satt/sitter av någon anledning i den VÄNSTRA stolen.
Om det skulle vara aktuellt att inta den sitsen så
är det bra att veta.
Så: det du är på landbacken det är du också förutom i
luftrummet också nära vacuum och på vår närmaste
himlakropp månen.
Detta har länge varit en DOLD KUNSKAP för vissa
och därmed en dold fara vid fel tillämpning av det
RÄTTA VIRKET.
nej, det är piloten som styr och ställer. tänk er en blåsig kväll och du ska skjuta en ils. nu fan ser du till att följa nålarna oavsett hur maskinen ter sig.
Angående frågan om vem som för befälet : piloten eller planet ?
Svaret är lätt : Planet, dess konstruktion och hur det samverkar
med den omgivande luften.
Vissa trodde länge att piloter skulle ha speciella
egenskaper.
Det har visat sig vara så fel som det kan bil:
En säker och bra BILFÖRARE är också en säker och bra
PILOT och tvärt om.
De person som privat är noggrann säker och allmänt
kunnig är det också som pilot.
Ex jag kan genom att iakttaga hur en pilot kör och handhaver
sin bil, båt m.m. också avgöra hur han hon är som pilot.
Det du är på landbacken har också visat sig vara hur du är i LUFTRUMMET.
Nja, vetenskap är väl en metod för att ta reda på sanningen. Undrar också vart du vill komma? Känns som en trolltråd.
Vad vill du – vart vill du komma?? Man får intryck av att du anser att bara du kan flyg.
Svar : ” varför ett plan kan flyga ” är en sorglig och pinsam historia:
Otaliga är alla de som fått lära nytt och mera korrekt sätt att beskriva detta.
(man har skrivit om flera böcker av den anledningen)
* Vetenskapen har alltid haft RÄTT och kommer alltid att ha RÄTT: det ligger i
sakens natur. Är det inte en korrekt beskrivning, då är det INTE VETENSKAP.
Man kan säga att det gamla felaktiga sättet att beskriva detta med “Flyga”
skulle innebära att man inte skulle kunna flyga upp och ner, dvs orimligt påstående.
Angående mina inlägg så försöker jag hålla mig till sådan som kan vara
intressant för alla som är flyg intresserade oberoende av bakgrund.
( trötter med flera: “dessa får man ta för vad de är” – sådana finns alltid)
Att öva trepunktslandning kan vara befogat bara man inte ställer till med en ground loop på köpet. Tex om ena huvudstället fastnar kan det vara bra att ha en så flack flare som möjligt för att få ner hastigheten maximalt innan vinge och ev motor dråsar i. Tänk på att alla krafter ökar med kvadraten på hastigheten relativt medium.
Trötta o andra, debatten är befogad. I flygrevyn hade man länge en krönika, vem förde befälet? Piloten eller planet? Om du frågar 3 piloter varför planet kan flyga så får du antagligen tre olika svar och ingen har riktigt det rätta, det är ett märkligt fenomen. Trepunktslandning brukar det bli på hangarfartyg men det är ju med våld när kroken hakat. Sättningen är en sak men vi får inte glömma approach final och flare. Intressantaste landningsproceduren tycker jag är continous descent, dvs grön inflygning. Ger alltid lite rymdfärjakänsla.
Vem har någonsin lärt ut att man ska sätta ner alla hjul samtidigt?
Pajas
Herregud! Hjälp stackarn!
“Challe” har i alla fall praktiserat att landa för ” egen masken” och
är sannolikt också en PILOT som fattar galoppen.
Själv landar jag alltid med stall-skrik. Utan detta skrik
känns landningen NAKEN och tafatt.
Alltså, man landar med huvudstället först i backen och om man lyckas riktigt bar så piper stallva rnaren precis när man tar i backen, och då blir det ingen studs heller. Vid sidvind. Huvudställets hjul mot vinden först. Hur svårt kan det vara?