Florida runt på 9 dagar – som barn på nytt

Publicerad den 1 april 2004

Vi tog en 9-dagarsresa till Miami i mitten av mars. Man kan konstatera att Florida är stort, och en vecka är allt för kort. Vi såg en bråkdel av vad halvön har att erbjuda, men det var tillräckligt för att rekommendera ett besök. Detta koncentrat av upplevelser är lätt tillgängligt nu när dollarn har ett för oss gynnsamt värde.
Det var inte svårt att hitta flyg till Miami till bra priser. Såväl Lufthansa som British Airways och KLM hade priser strax under 4000 SEK. Finnair tog 3700 och det funkade bra, även om det blir ett oavbrutet skruvande på klockan när man reser västerut mellan 3 tidszoner.

Vi hade beställt en kanonfin Cheva-van från AVIS via nätet med stol till barnbarnet Frank (bilden). Vi hämtade den på flygplatsen. 100 SEK/person/dag (vi var 4 + den lille). Soppan kostade 3.50 så det var nästan kul att tanka. Dottern jobbar dock på ett visst bränslebolag så vi fick inte tanka var som helst!

H på semester De första fyra nätterna kurerade vi jetlaggen på ett resort-hotell vid Fort Lauderdale. Bad, mat och spa med varma pooler. Vi hade bokat det på nätet hemifrån och kostnaden hamnade på 90 USD per dubbelrum. Det blev sedermera vårt riktmärke. I genomsnitt blev det alltså mindre än 400 Sek /person och natt under hela resan med ett prisspann från 60USD per natt (Sleep Inn i Orlando) och dyrast 120USD för ett eget hus på stranden vid Sanibel Island nära Fort Mayers.

Key West är en självklar plats att besöka. Den Gamle och Havet skrevs ju här, något som passar in på undertecknad. Gay-kulturen lyser igenom men det är en kul liten stad. Det kändes långt att köra fram och åter från Fort Lauderdale på en dag, men det var svårt att hitta hotell i Key west till vettiga priser.

Vi körde dag fem genom Everglades till Sanibel Island på sydvästra Floridakusten (hade fått tipset av en berest agent på Sabre- tack Anders) och detta resmål var överraskande bra. Stranden var vit av snäckskal, vi år skaldjur och drack kall Coronas på härliga restauranger. Ön är inte större än Fårö på Gotland och högst lättillgänglig alltså. Golf och parker fanns insprängt överallt.

Efter två dar på denna ö bar det iväg till Orlando och Seaworld. Man måste beundra amerikanernas upplevelseindustri. Massor av folk men med perfekt logistik. Berg och dalbanan med såväl roll som looping får en att minnas sin grundläggande flygutbildning. Vi höll barnbarnet Frank på behörigt avstånd från späckhuggarna.

Frank Daytona Beach Vi for sedan till Daytona där vi tittade (och lyssnade) på bilar. Svärsonen kan allt om motorsport. Vi fick köra ut på stranden bland annan motorintresserad ungdom, bikinibrudar och musik. Krom, metalliclack, sand, hav och sol kändes som en overklig kombination. Jag kom osökt att tänka på Svenska Naturskyddsföreningen och Folkhälsoinstitutets kampanj för rökfria cykelhjälmar. I Sverige skulle ett liv som det på Daytona Beach bannlysas.

Avslutningsvis hamnade vi på Miami Beach, Floridas Cannes. Nästan omöjligt att parkera är det, men plötsligt hittade vi en lucka. Det var ett otroligt tryck – mingel och musik – på strandgatan och ett vågat strandliv strax intill. En Supercub drog reklambanderoller fram och åter efter stranden. Mina egna erfarenheter av sådan bogsering ligger 40 år tillbaka i tiden. Ett bra sätt att samla flygtid. Det var samma flygplanstyp och samma publik. En del saker utvecklas långsamt. Men i Orlando skevs budskapen i skyn med vattenutspruting. Sannilikt inte så miljömässigt, men vi fick veta att Jesus lever!

Ceasarsalladen på beachkrogen i Miami kostade skjortan, men det gjorde inget. Vi skulle hem på kvällen och dollarsedlarna skulle förbrukas.

Finnair höll tiden i Miami. Det kändes lite tokigt att köra skorna och svångremmen genom röntgenapparaten i säkerhetskontrollen men vad gör man inte för att tillfredställa en barsk säkerhetsman. Det är långt från Miami till Helsingfors. Men så här i mars är det stor skillnad på allt annat också.

Skriv en kommentar