Flygplatsen kan bli en regions guldgruva

Mindre samstämmighet kunde skönjas om förutsättningar och metoder för att få nå en miljon passagerare eller fler och hur investeringen i infrastrukturen och uppbyggnad av trafiken skall finansieras? Hur resonerar de olika flygbolagen på marknaden när de väljer att satsa på en viss flygplats? Detta – samt det ekonomiska värdet av en flygplats för ägarna och regionen – var frågor som diskussionerna kretsade kring.

Man kan nog påstå att detta var första gången hela världens flygplatser samlades kring dessa frågor. På plats var flygplatsoperatörer och investerare från Tyskland, Frankrike, Spanien och UK liksom projekt från östra Europa, USA, Sydamerika och Afrika. Från Norden var Köpenhamn och flera svenska flygplatsoperatörer på plats.

Någon gemensam definition av regionflygplatser  finns inte, men Brysselflygplatsen Charlerois flygplatschef,  som även är med i en nybildad organisation för 26 av dessa flygplatser kallad FARE, menar att det handlar om flygplatser med färre är 5 miljoner passagerare men delade även upp dem i 3 kategorier:
1)Sekundärflygplatser  såsom Charlerois, Frankfurt/Hahn och Stockholm/Skavsta
2)Regionflygplatser såsom Bergamo i Italien
3) Turistmål-flygplatser som Alghero

De som har störst förutsättningar att lyckas är den fösta kategorin på grund av närheten till ett stort upptagningsområde. De kan locka till sig lågprissatsningar om man erbjuder bra villkor d v s låga startkostnader sammantaget med en effektiv infrastruktur. Men där finns även en stor risk, nämligen att flygbolag går under eller helt enkelt flyttar.

Den andra kategorin är mer långsiktig och bygger på en blandning av trafik för service till regionen. För att den skall växa krävs direktlinjer till intressanta mål och marknadsföring för att se till att det blir allt fler kunder i form av passagerare på flygplatsen.

Den sista kategorin kan växa och bli betydelsefull om den kan etablera åretruntverksamhet. Ofta är turismen säsongsbunden. Skulle turistmålet tappa i attraktivitet riskerar flygplatsen att tappa stora volymer.

I Sverige är flygplatser numera – med få undantag – mest att betrakta som en kostnad för samhället. Luftfartsverket vill nu till exempel minska sitt ägande i fyra flygplatser. Det är Norrköping (bilden), Karlstad, Jönköping och Halmstad. Dessa flygplatser skulle mycket väl kunna uppfylla kraven för såväl turistmål som regionflygplatser, men av någon anledning utvecklas trafiken negativt.