Fortsatt hård kritik mot Europeiskt ATC
När vi summerar julen 2025 är bilden tydlig. Flygbolagen levererar. Flygplatserna är mer effektiva än någonsin. Efterfrågan finns. Men ovanför allt detta ligger ett europeiskt luftrum som styrs av ett ATC (Air Traffic Contol) som knakar i fogarna.
Enligt IATA ökade ATC-relaterade förseningar i Europa med 114 procent mellan 2015 och 2024. Under samma period steg antalet flygningar med blygsamma 6,7 procent. Med andra ord: det är inte fler flygplan som orsakar problemen, utan ett system som inte hängt med.
Rapporten pekar tydligt ut två länder: Tyskland och Frankrike står tillsammans för över hälften av alla ATC-förseningar i Europa. Lägger man till Spanien, Grekland och Storbritannien står fem länder för över 90 procent av problemen.
Orsakerna är välkända: kapacitetsbrist, personalbrist och bristande långsiktig planering. Eller som IATA:s generaldirektör Willie Walsh uttrycker det, utan att linda in kritiken:
“We are now seeing the consequences of Europe failing to get its air traffic control under control. Europe’s connectivity and competitiveness are suffering – this is completely unacceptable.”
Norden: inte perfekt – men fungerande
I IATA:s genomgång hamnar Danmark, Nederländerna, Belgien, Irland och delar av Norden på den positiva sidan av statistiken. Här har ATC-relaterade förseningar varit betydligt lägre än i Europas högtrafikerade områden.
Arlanda påverkas – men inte av svenskt ATC
För Stockholm Arlanda märks Europas ATC-problem tydligt, men ofta indirekt. Förseningar “importeras” från kontinenten när flyg fastnar i franskt eller tyskt luftrum.
Det sätter flygbolagen i en knepig sits: Tidtabellerna måste ta höjd för förseningar långt utanför Sveriges gränser, vilket påverkar personalplanering och punktlighet – trots att den svenska delen av kedjan fungerar.
För Sverige och LFV handlar nästa fas därför inte bara om att fungera bättre än andra – utan om hur man skyddar den egna punktligheten i ett alltmer instabilt europeiskt luftrum.
SAS, Finnair – och nordisk planering i praktiken
Helsingfors och Köpenhamn lyfts ofta fram som relativt robusta nav, trots Europas ökande ATC-kaos. Norden har – hittills – klarat att hålla ihop helheten bättre än många större marknader.
För nätverksbolag som SAS och Finnair, med starkt fokus på transferflöden via Arlanda, Köpenhamn och Helsingfors, är stabil ATC en konkurrensfaktor snarare än en teknisk detalj. När förseningar byggs in i systemet minskar marginalerna i transferfönstren.
Om mindre luftrum som Danmark, Sverige och Irland kan leverera punktlig flygtrafik – varför klarar inte Europas största och bäst finansierade ATC-system detsamma? Frågan blir allt svårare att ducka inför sommaren 2026.
Personalen saknas – och notan hamnar hos flyget
Hela 87 procent av ATC-förseningarna 2024 kopplas till personal- och kapacitetsproblem. Förseningar relaterade till bemanning har ökat med över 200 procent sedan 2015 – strejker borträknade.
Samtidigt fortsätter den politiska diskussionen i EU ofta att kretsa kring skärpta ersättningsregler till passagerare, snarare än att ta itu med grundproblemet: ett underdimensionerat och splittrat ATC-system.
Detta trots att flygbolagen finansierar flygtrafikledningen via avgifter. Ett system där flyget betalar – men saknar möjlighet att påverka leveransen.
Kommentarer
Jo, så när London Radar placerar en i holding ovanför Heathrow, så kontaktar man bara Lindsay Approach på 134.5, så blir man ju direkt cleared for approach. Kostar mer, men det är det värt om det sparar tid!
Helt rätt , men EU ska hållas utanför, detta löjliga pajas apparater har inte mäktat med någonting vettigt, än så länge.
Bertil 1
Detta handlar inte om avreglering utan om modernisering. Flyget har tagit enorma tekniska kliv, cockpiten är ett tydligt exempel, där två piloter i dag gör jobbet som tidigare krävde tre, med högre säkerhet och bättre beslutsstöd.
Flygtrafikledningen har inte utvecklats i samma takt.
Europa sitter fast i ett fragmenterat system uppdelat efter nationsgränser i stället för trafikflöden. När varje land försvarar sina strukturer och arbetssätt skapas flaskhalsar och ett system som blir extremt sårbart för personalbrist, strejker och störningar i några få nyckelländer.
Med modern teknik, bättre samordning och smart automatisering kan flygtrafikledningen avlastas, kapaciteten öka och säkerheten stärkas. Att hålla fast vid dagens modell är kostsamt, ineffektivt både resenärer, näringsliv och även dåligt för klimat.
Europas flygproblem är politiska, inte tekniska. Lösningen är modernisering, inte status quo
@Bertil. Apotekets och dess konkurrenters kärnverksamhet bygger på försäljning av produkter. Går inte riktigt att jämföra med en ANSP (Air Navigation Service Provider). Provider = tjänsteleverantör.
Bilprovningen sen avregleringen 2010. Efter avregleringen öppnades marknaden för flera företag att utföra besiktningar, vilket ökade konkurrensen och valfriheten för bilägare.
Antalet besiktningsstationer har ökat jämfört med monopol-situationen, särskilt i tätbefolkade områden, och transportörer hävdar att tillgängligheten förbättrats där konkurrensen är hög.
Det är väll just påverkat leveransen man har gjort. Flygbolagen har pressat systemet för så låga kostnader som möjligt vilket gjort utveckling och rekrytering lidande. Det blev positivt hos flygbolagens kvartalsrapporter på kort sikt. Det blir varmt när man kissar i byxan……
Övertron på avregleringar tycks finnas hos många. Kan inte komma på en enda avreglering som varit till det bättre. Ta bara två exempel, fd Banverket och Apoteket, har bara blivit sämre och dyrare.
Vad gör teknikutvecklingsföretagen? Men hjälp av AI skulle man kunna sänka behovet av flygledare kraftigt och därmed få bort flaskhalsarna. Men hur går det med utvecklingen?
Flygbolag verkar i konkurrens och kan på sikt endast leva på att leverera en bra produkt till konsument. ATC behöver inte leverera då de verkar i statliga monopol. Något som missgynnar utvecklingen och hållbarheten framöver. När ska EU:s medlemsstater inse fördelarna av konkurrens även inom området ATC. Enligt källor hos både LFV och Eurocontrol så blir det betydligt effektivare och högre servicenivå när konkurrens råder på en marknad. I vilka länder finns det alternativa leverantörer än statliga idag? Vilken effekt har det gett?
Det finns ett ganska enkelt svar på denna fråga. Pensionsavgångar! Europas pensionspuckel har legat tidigare och det märks nu. Denna puckel är vi på väg in i i Sverige så det har ännu inte märkts.
Med många avskilda flygledarelever och kommande pensionspuckel i Sverige så lär det bli ungefär det samma här.
De lite större kullar av elever som kommer ut nu kommer också se den stora bristen i övriga världen och vi kommer att bli av med många.
Det finns redan en tråd”Flygledarbrist” som lämpligen kan användas för kommentarer angående artikeln. Bra att grundproblemet uppmärksammas.
Skriv en kommentar
Du kan inte skriva någon kommentar nu eftersom denna möjlighet endast ges i 120 timmar efter det att nyheten skapades.
Du kan skapa en egen tråd i vårt Flygforum om nyheten
