Fortsatt hård kritik mot Europeiskt ATC

När vi summerar julen 2025 är bilden tydlig. Flygbolagen levererar. Flygplatserna är mer effektiva än någonsin. Efterfrågan finns. Men ovanför allt detta ligger ett europeiskt luftrum som styrs av ett ATC (Air Traffic Contol) som knakar i fogarna.

Enligt IATA ökade ATC-relaterade förseningar i Europa med 114 procent mellan 2015 och 2024. Under samma period steg antalet flygningar med blygsamma 6,7 procent. Med andra ord: det är inte fler flygplan som orsakar problemen, utan ett system som inte hängt med.

Rapporten pekar tydligt ut två länder: Tyskland och Frankrike står tillsammans för över hälften av alla ATC-förseningar i Europa. Lägger man till Spanien, Grekland och Storbritannien står fem länder för över 90 procent av problemen.

Orsakerna är välkända: kapacitetsbrist, personalbrist och bristande långsiktig planering. Eller som IATA:s generaldirektör Willie Walsh uttrycker det, utan att linda in kritiken:

“We are now seeing the consequences of Europe failing to get its air traffic control under control. Europe’s connectivity and competitiveness are suffering – this is completely unacceptable.”

Norden: inte perfekt – men fungerande

I IATA:s genomgång hamnar Danmark, Nederländerna, Belgien, Irland och delar av Norden på den positiva sidan av statistiken. Här har ATC-relaterade förseningar varit betydligt lägre än i Europas högtrafikerade områden.

Arlanda påverkas – men inte av svenskt ATC

För Stockholm Arlanda märks Europas ATC-problem tydligt, men ofta indirekt. Förseningar “importeras” från kontinenten när flyg fastnar i franskt eller tyskt luftrum.

Det sätter flygbolagen i en knepig sits: Tidtabellerna måste ta höjd för förseningar långt utanför Sveriges gränser, vilket påverkar personalplanering och punktlighet – trots att den svenska delen av kedjan fungerar.

För Sverige och LFV handlar nästa fas därför inte bara om att fungera bättre än andra – utan om hur man skyddar den egna punktligheten i ett alltmer instabilt europeiskt luftrum.

SAS, Finnair – och nordisk planering i praktiken
Helsingfors och Köpenhamn lyfts ofta fram som relativt robusta nav, trots Europas ökande ATC-kaos. Norden har – hittills – klarat att hålla ihop helheten bättre än många större marknader.

För nätverksbolag som SAS och Finnair, med starkt fokus på transferflöden via Arlanda, Köpenhamn och Helsingfors, är stabil ATC en konkurrensfaktor snarare än en teknisk detalj. När förseningar byggs in i systemet minskar marginalerna i transferfönstren.

Om mindre luftrum som Danmark, Sverige och Irland kan leverera punktlig flygtrafik – varför klarar inte Europas största och bäst finansierade ATC-system detsamma? Frågan blir allt svårare att ducka inför sommaren 2026.

Personalen saknas – och notan hamnar hos flyget

Hela 87 procent av ATC-förseningarna 2024 kopplas till personal- och kapacitetsproblem. Förseningar relaterade till bemanning har ökat med över 200 procent sedan 2015 – strejker borträknade.

Samtidigt fortsätter den politiska diskussionen i EU ofta att kretsa kring skärpta ersättningsregler till passagerare, snarare än att ta itu med grundproblemet: ett underdimensionerat och splittrat ATC-system.

Detta trots att flygbolagen finansierar flygtrafikledningen via avgifter. Ett system där flyget betalar – men saknar möjlighet att påverka leveransen.