Helikoptrar krävs för turism och säkerhet i norr

Det kan tyckas vara en för allmänheten obetydlig frågeställning, men ack så avgörande för utvecklingen av turistrelaterat näringsliv. Sådan verksamhet kan skapa många jobb och ge stora exportintäkter till Sverige, det har till och med turistmininister Ulrica Messing understrykit många gånger de senaste månaderna. Men så här svarade Sommestad:
-Det är viktigt att det finns förutsättningar för människor att bo och verka i fjällområdena samtidigt som flygtrafik och andra verksamheter som bedrivs inom fjällområdet måste ske på ett sådant sätt att de natur- och kulturvärden som området har inte äventyras. En eventuell reglering av flygverksamheten kan medföra vissa begränsade konsekvenser för viss flygturistverksamhet i fjällen.

När frågan hade utretts under förra året blev oron stor bland flera av de som verkar inom näringarna eller inser att turismen har en stor betydelse för Sverige. Så här skrev till exempel Stig Strand turistentreprenör Tärnaby, Anders Blomquist Turistchef Funasdalsfjällen, Yngve Bergquist turistentreprenör Jukkasjärvi ishotell, Per Töörn förbundsdirektör Svenska Flygföretagens Riksförbund, Anna Grönlund Krantz och Yvonne Ångström riksdagsledamoter (fp), Dieter K Muller docent i kulturgeografi Umeå universitet, Roger Marjavaara doktorand i kulturgeografi Umeå universitet i ett upprop förra sommaren:

Det föreslagna flygförbudet påminner tyvärr om gamla koloniala föreställningar där periferin endast ses som en råvaruleverantör för kärnområdets behov. I synnerhet med hänsyn till den regionalpolitiska debatten känns resonemanget paradoxalt. I ena stunden säger man att periferin är den tärande delen av samhället och att detta område i en allt högre utsträckning måste börja ta ansvar för sin egen försörjning. I andra stunden föreslås regleringar som försvårar för entreprenörer som verkar för att tillväxten ska öka i den norrländska fjällvärlden.
Fjällen är ett levande kulturlandskap. Näringar som vattenkraft, skogsnäring, jakt och fiske samt renskötsel har sedan länge varit självklara och accepterade inslag. I dag ser vi en ny basnäring växa fram, nämligen turism- och servicenäringen. Som bekant är besöksnäringen den snabbast växande näringsgrenen i hela världen och ökande i fjällvärlden. Ett bekymmer är dock att denna näring i förslaget inte betraktas som nyttonäring utan snarare som nöjesnäring.

En flygning som syftar till kontrollen av rovdjur (Naturvårdsverket sägs nämligen vara de som mest frekvent nyttjar fjällflyget) anses som nyttoflyg medan en turistentreprenörs flygning med kunder till ett avlägset fiskevatten anses som rent “nöjesflyg”. Det är den sistnämnda verksamheten som man vill förbjuda; en näring som inbringar pengar till det lokala samhället och ger människor möjlighet att bo och verka i området.
Förslaget om flygförbud och det ursprungliga regeringsmålet tycks baserat på en okunskap om verkliga förhållanden och rådande bullernivå. Behöver det påpekas att befolkningstätheten i fjällen sällan är mer än en invånare per kvadratkilometer. Dessutom har varken regeringen, Naturvårdsverket eller Luftfartsverket kartlagt om det verkligen finns några problem med bullret i fjällvärlden. Det får anses som synnerligen anmärkningsvärt eftersom de föreslagit så drastiska åtgärder. Vi kan försäkra att bullernivån i fjällvärlden redan är mycket låg. Bättre vore om statsmakten exempelvis drev på teknikutvecklingen bland skoterproducenter så att de går över till tystgående fyrtaktsdrivna motorer.
För oss är skärgården, i jämförelse med fjällen under sommarmånaderna ett rytande, bullrigt område. Hur skulle näringsidkare och semestrande båtägare reagera på ett dekret om motorförbud i skärgården?

Naturvårdsverket föreslås nu flytta till Norrland. Vi får hoppas att så sker och att många norrlänningar med bättre förståelse för glesbygdens näringsliv och dess villkor rekryteras till själva verket. Turismen är för betydelsefull för att – som i detta fall – hanteras av miljöbyråkrater från Östermalm som vill ha fjällen för sig själva.