Ingen kris när radiokommunikationen på Arlanda bröts

Arlanda tornet

– Vi har rutiner för att möta alla sorters incidenter och den här avlöpte utan problem, säger, flygplatschefen.

Det var strax före klockan nio lördagen den 17 augusti som ett trasigt kretskort slog ut den ordinarie radiokommunikationen mellan tornet på Arlanda och de flygplan som skulle starta eller landa.

Kjell-Åke Westin Flygplatschef Arlanda Airport

– Jag blev uppringd kvart i nio och fick ett meddelande om att det var problem med kommunikationerna mellan tornet och flygplanen. På Arlanda finns en jourhavande flygplatsdirektör tillgänglig 365 dagar om året. Till sin hjälp när en incident eller kris uppstår, har han eller hon en Airport Duty Officer, ADO, och en åtgärdslista vars omfång beror på den händelse som utlöst larmet.  I ett sånt läge måste vår krisgrupp kallas in för att hantera problemen, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör på Arlanda när Flygtorget ber honom beskriva händelsen i backspegeln, drygt tre veckor senare.

– Det var trots allt tur att allt hände på en lördag som är en lågtrafikdag med cirka 2 000 – 3 000 passagerare i terminalsystemet. En vardag hade det varit det dubbla.
        
När larmet från LFV kommit gick incidentorganisationen igång. Jourhavande flygplatsdirektör och ADO gjorde en bedömning av läget och kallade in de resurser som behövdes.

– Vi såg det som en händelse ungefär mitt på skalan, det behövdes inte full stab.
         
Framför allt var det informationssidan ut mot passagerarna som stärktes. LFV gjorde efter en dryg halvtimme bedömningen att med befintliga reservsystem kunde en begränsad flygtrafik hållas igång.

– Vi har två prioriteringar i ett sådant här fall. Det ena var att till 100 procent garantera flygsäkerheten, det är det absolut viktigaste. Nummer två var att så snart det någonsin gick åtgärda felet och återstarta radiotrafiken så att störningarna skulle bli så små som möjligt för passagerarna, säger LFVs kommunikationsdirektör Carl Selling i ett uttalande.
         
Det innebar att från klockan tio, alltså en dryg timme efter att problemet uppstått, återupptogs trafiken med ett flygplan åt gången, cirka 10 – 12 flygplan i timmen, inom Arlandas kontrollzon. Med det trafikprogram som Arlanda har under en lördag förmiddag, innebar det ungefär en halvering av trafiken. Det skapade i sin tur förseningar på inledningsvis upp mot en timme men när trafiken kommit igång minskade de till drygt en halvtimme.

– Det är egentligen de enda effekterna som det trasiga kretskortet åstadkom. Något flygkaos, som media omedelbart hade som vinkel på rapporteringen var det aldrig tal om och framför allt var ju flygplatsen aldrig stängd, säger Kjell-Åke Westin.
         
Arlandas krisgrupp fokuserade merparten av arbetet på att hålla alla passagerare kontinuerligt informerade om utvecklingen. Extra terminalvärdar sattes in, via flygbolagen fick resenärerna sms-meddelanden och i högtalarsystemet uppdaterades informationen var femte minut.

– Vi kunde rätt snart konstatera att det var hanterbart men samtidigt går allt efter de checklistor och rutiner som vi har och som alltid ska gälla. Det finns inte utrymme för fria tankar i en sådan situation. Dokumentation är a och o och vi har en gedigen logg som beskriver hela händelsen. Den utvärderar vi nu i efterhand tar med eventuella lärdomar in i vårt incidentsystem och de övningar som vi genomför kontinuerligt.
         
Efter cirka tre timmar hade LFV lokaliserat felet och från klockan 14 var trafiken tillbaka på full kapacitet. LFV har sedan dess startat en undersökning om vad som orsakade att kretskortet i kommunikationsutrustningen slutade fungera och det är en utredning som Kjell-Åke Westin väntar på.

– Det är naturligtvis viktigt att veta vad som hände. Egentligen var det ju inte vi som ägde problemet, det var en av våra leverantörer, men som flygplatshållare är det vi som har helhetsansvaret och det är vi som måste lösa problemen som uppstår för flygbolag och passagerare. Därför är det alltid viktigt att omedelbart kalla in krisgruppen så snart någonting händer. En incident är alltid en incident och det är först när vi har en första preliminär analys och har skapat en bild av händelsen, som vi kan avgöra vilka insatser vi ska göra.
 
Flygtorget har sökt representanter för LFV för att om möjligt få en bild av hur de hanterade situationen och vilka rutiner som finns vid radiostörningar. LFV vill dock inte medverka med hänvisningen att en del i det kontinuerliga säkerhetsarbetet är att inte berätta om det.