Inrikesflyget rasar i Storbritannien

Det brittiska inrikesflyget har halverats på 20 år – och utvecklingen liknar mer än vi kanske vill erkänna den svenska. Medan Storbritanniens regionala flygplatser töms på linjer, brottas även Sverige med en tydlig urholkning av sitt inrikesflyg.

Inrikesflyget kollapsar i Storbritannien
Färsk data från analysföretaget Cirium visar att Storbritanniens inrikesflyg nu är nere på nivåer som få trodde var möjliga. Landet går från 454375 inrikesflygningar år 2006 till 214796 planerade för 2025 — ett ras på över 50 procent. Det innebär i praktiken 240000 färre flygningar per år, motsvarande en daglig minskning på 657 avgångar.

Det är inte bara siffror. Det är hela regioner som mister sina luftbroar: Doncaster Sheffield (stängt 2022), Blackpool (2014), Plymouth (2011). Och med Flybes kollaps 2020 försvann den sista stora operatören som höll ihop landets inrikestrafik.

De viktigaste anledningarna anses vara högre flygskatter och att flygbolagen tjänar mer pengar på Europatrafik än på inrikeslinjer.

Påminner obehagligt mycket om Sverige
Situationen i Storbritannien kan lätt jämföras med Sverige där inrikesmarknaden är mindre än före pandemin och flera regionala flygplatser kämpar med vikande underlag. Skillnaden är att Sverige är ett land med långa avstånd från norr till söder, och därför känsligare för en försämrad infrastruktur. Om en flyglinje försvinner i Sverige blir alternativet betydligt obekvämare med tidskrävande och långsamma förbindelser.

Det är här Storbritannien blir en sorts framtidsspegel. Deras 20-åriga utveckling visar vad som händer när politiken, marknaden och resenärerna samtidigt börjar dra åt samma håll — bort från tidsbesparande inrikesflygningar.

Skillnaden är att Storbritannien haft marginaler att spela med. Det har inte vi. När ett inrikesflyg försvinner i Sverige är det inte bara en linje som dör – det är ofta en region som förlorar tillgänglighet och försämrar för det lokala näringslivet och möjlighet till investeringar.

Och kanske är det just det här Ciriums siffror påminner oss om: att inrikesflyget inte bara är ett transportslag, utan en samhällsfunktion. Nu hoppas vi att den uppåtgående trenden för svenskt inrikesflyg fortsätter att peka uppåt.

Svenskt inrikesflyg

• Antalet inrikespassagerare 2024 låg nästan 40 procent under motsvarande nivå före pandemin (2019).
• Trots nedgången har vissa flygplatser i norr och Stockholm Arlanda Airport, visat tecken på återhämtning. I tredje kvartalet 2025 ökade inrikestrafiken i Sverige med omkring 2,8 % jämfört med samma period 2024.
•Dessutom visar den senaste kvartalsstatistiken att kabinfaktorn – alltså beläggningen på inrikesflyg – ökade från 64,2% till 68,2% mellan samma period 2024 och 2025.