(mp) vill ha skatt på kollektivtrafik med flyg!

Publicerad den 29 maj 2005

Det senaste utspelet från miljöpartiet är en nationell bränsleskatt på det svenska inrikesflyget, vår luftburna kollektivtrafik som sammanbinder landets regioner. Man vill inte vara sämre än Frankrikes president Chirac som nyligen förslog en ny biståndskatt på flygbiljetter. Det är ingen måtta på ivern och kreativiteten när det gäller att djävlas med de flygresenärerna som nu äntligen har på råd att flyga för egna pengar. Flygplatserna i många svenska regioner kämpar för att upprätthålla nedläggningshotade förbindelser. Inrikesflygbolagen går med stora förluster, cirka 1,2 miljarder förra året, så inte är det en välmående bransch som (mp) och Chirac vill beskatta precis. Men vi får anta att (mp) i obskyra nattmanglingar om budgeten mycket väl kan komma att kräva att Sverige, som enda land i EU, extra hårt beskattar kollektivtrafik med flyg.

Flyget står för 3% av koldioxidutsläppen i Sverige. Visst kan det verka tokigt att flyg- och sjöfartsbränsle är obeskattat, men det har sina förklaringar. Och flyget vill, liksom sjöfarten gärna göra rätt för sig via det handelssystem för utsläppsrätter som nu införts internationellt för annan industri.

Frågan om skatt på flygbränsle kommer upp då och då. På 90-talet hade Sverige en bränsleskatt på inrikesflyget, men den var inte i överensstämmelse med EUs regler och togs bort 1995 när Sverige gick med i EU. Staten fick återbetala cirka 450 miljoner till flygbolagen. Redan då hade bränsleskatten – i kombination med hög resemoms – medfört stora negativa effekter med högre priser, minskat inrikesflyg och stora förluster för alla flygbolag. Även SJ förlorade stort på momsen och vinnaren var biltrafiken som ökade stort under denna period. Det kollektiva resandet fick alltså stå tillbaka.

Motivet för att inte lokalt beskatta flygbränsle (liksom sjöfartsbränsle) för kommersiella transporter kan man finna i att det är globala verksamheter. Skall man beskatta internationella verksamheter måste det ske i ett globalt system, annars tankar man i andra länder och släpar runt bränsle vilket leder till högre vikter och ökad bränsleförbrukning. Det fungerar alltså inte. Flyget och sjöfarten vill istället ingå i ett system för handel med utsläppsrätter där man, som annan industri, betalar för utsläppen. Men (mp) och (v) – som inte vill vara med i EU – vill hellre ha en svensk flygskatt på flygningar under 55 mil! (Alltså Gotland, Karlstad, Göteborg, Kalmar m fl). 250 kronor i skatt per enkelresa tycker de är lämpligt.

För att bilden skall bli fullständig bör man komma ihåg att flyget (passagerarna), till skillnad från t ex järnvägen, betalar fullt ut för flygplatser, investeringar, trafikledning samt säkerhetskontroller. Det handlar om cirka 4,5 miljarder per år i Sverige.

Flyget (och sjöfarten) betalar alltså inte skatt på bränsle. Tåget betalar heller inte skatt på el. Flyget vill däremot vara med i handeln med utsläppsrätter enligt Kyotoprotokollet som all annan industri som använder fossila bränslen. Det vill även sjöfarten. En svensk lokal skatt skulle försvåra möjligheterna att snabbt komma in i detta system. Höjda priser på flygningar under 55 mil som miljöpartiet nu föreslår gör, enligt all erfarenhet, bara att fler går ifrån kollektivt resande med flyg och tar bilen. Det blir ungdomar och pensionärer och andra privatresenärer i stora delar av Sverige som får betala en lokal svensk flygskatt. Det leder inte till några miljöförbättringar.

Bilens utsläpp per passagerarkilometer är större än flyget. Flygets förbrukning är mellan 0,3 och 0,5 liter flygfotogen per mil. Den tekniska utvecklingen gör att flygets utsläpp per transportkilometer fortsätter att minska.

Skriv en kommentar