Oro för den nya Luftfartsmyndigheten

Publicerad den 2005-02-15 00:00av Redaktionen

På onsdag den 16 februari invigde statsrådet Ulrica Messing den nybildade Luftfartstyrelsen i Norrköping. Vi har under det senaste året fått flera signaler om att branschen oroas för myndighetens kompetensförsörjning och kostnadsutveckling. I veckan kom ett brev från en flygsäkerhetsarbetare som väcker en hel del av dessa frågor. Vi publicerar brevet i sin helhet men utelämnar på begäran författarens namn och arbetsgivare:

-Jag som skriver är flygsäkerhetsansvarig vid ett flygbolag och dessutom av Luftfartsstyrelsen utsedd kontrollant. Jag har nyligen varit på ett kontrollantmöte. Vi har fått information om vilka förändringar som kommer att inträffa, och jag är bekymrad över hur styrandet av landets luftfart skall gå till i framtiden. Kostnaderna kommer att skena iväg - på operatörernas bekostnad. De närmaste årens förändringar kommer att kosta mycket. Att reda ut det här, att ifrågasätta och debattera är något jag själv inte har möjlighet att ägna mycket tid åt, och jag vill heller inte framträda med namn i detta läge.

Bilden: Motorinspektion på Arlanda. Foto Magnus Elander

Nyligen har Luftfartsstyrelsen kommit till. Dokumenthanteringen funkar inte. Jobben har omfördelats, och att komma igång med nya arbetsuppgifter kräver ju alltid tid. Logo kostar. Nya generaldirektörer kostar. Omorganisationer är dyra. Att förbättringar kostar i ett övergångsskede är OK, men nu duggar förändringarna tätt.

Nästa förändring blir när Trafikmyndigheten bildas. Då skall flyg, järnväg, sjöfart och vägar styras från samma verk, Transportmyndigheten, och kanske också utlokaliseras. Ny organisation, nya system, nya tjänster, ny logo och därtill hörande kostnader, som är svåra att härleda till förbättrad flygsäkerhet.

Flygsäkerhetsarbetet som intill nu skett genom Europas gemensamma myndighetsorgan JAA:s skall föras över till den nybildade europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA. På ett kontrollantmöte informerades om helt nya riktlinjer från EASA, dvs de mödosamt framtagna Joint Aviation Regulations, JAR, blir kasserade för EASAs tämligen avvikande regler. Från början tolkade flertalet operatörer att övergången till EASA var en formell sak, samma regler skulle gälla men ges en ny layout. EASA skulle i princip bli den europeiska luftfartsstyrelsen, och man pratade om att våra dåvarande luftfartsverk förmodligen blir filialer till EASA.

Nu känns det som att luftfarten hamnat i kläm mellan svenska lokalpolitiker och EU-politiker. Att få EASA-regler att bearbetas i ett transportverk verkar trögt – det känns som om utvecklingen går åt två håll utan samverkan mellan parterna.

Främst tänker jag på det flygoperativa. Att anpassa sig till JAR har varit dyrt och mödosamt. Att hålla sig informerad om alla nya regler är en tidkrävande navigering. De flesta flygbolag har flygsäkerhet och ekonomi som mål för verksamheten. Var tar flygsäkerheten vägen i vad som verkar vara revirstrider, och vem kommer att betala kostnader för alla ändringar? Och framför allt: finns det ingen som har en “röd tråd” i planeringen för vilken framtid luftfartsreglering skall ha? Var finns förbättringen?

Att ifrågasätta den planerade utvecklingen kanske är som att kämpa mot väderkvarnar. Men att se utan att protestera känns fegt.

Skriv en kommentar