Pej Kristoffersson

1964 gick Pej ut som fänrik från Flygvapnets officersskola F20 Uppsala och placerades på F11 Nyköping. Där blev han också ansvarig för säkerhetsutbildningen. Pej flög militära flygplanstyper som SK 50 Safir, SK 16 Texan, J 28 Vampire, S 29C Tunnan, S 32C Lansen, J 34 Hunter och S 35E Draken. Pej var instruktör för omskolning till S 29C och S 35E. I Flygvapnet tjänstgjorde Pej fram till 1966, då han antogs som styrman på flygbolaget SAS. Därefter kvarstod han som officer i reserven till 1998. I SAS flög Pej flygplanstyperna Caravelle, DC-8, DC-9 (bilden), MD-80 och Boeing 767. 1984-85 arbetade Pej för Thai Airways med basering i Bangkok. En period var han också stationerad i Jiddah. 1987 blev han flygkapten i SAS. Pej accepterade 1996 ett förmånligt pensionsavtal, då SAS hade pilotöverskott. Det gav honom möjlighet att helt ägna sig åt sin publicistiska gärning.

Pejs fackliga engagemang gav honom 1971 en styrelsepost i Svensk Pilotförening. 1992 utnämndes han till förhandlare i föreningen. 1973-78 var Pej redaktör för medlemstidningen Flygposten.
Många skulle säkert tycka att flygkapten vore ett drömmål i livet. Men till oss vänner och skribentkollegor sade Pej ofta att hans anställning som pilot var en hobby medan skrivandet var hans egentliga yrke. Hans kreativitet blommade ut när han fick skriva. Förvisso var ämnet flyg hans specialitet. Inom SAS kom denna talang till användning då Pej 1985 fick vd Jan Carlzons uppdrag att skapa personaltidningen Jet Set.

1979 blev Pej förlagsredaktör på Liber. Det var här han först blev redaktör för Flygets årsbok, en anrik publikation som han utvecklade till nya höjder. 1983 startade Pej sitt eget bokförlag, Bevingade Ord. Detta drev han med starkt engagemang och framgång, parallellt med sin anställning hos SAS. Tjänstgöringen som flygkapten på långlinjer var ett idealiskt arbete för redaktören. Under flygningarna fanns tid att tänka på nästa bokutgivning. I 23 år var Pej redaktör för Flygets årsbok, innan han överlät stafettpinnen. Pej producerade också en mängd artiklar om flyg för svensk och internationell fackpress. På Flygtorget deltog Pej under några år i expertpanelen. 2003 erhöll Pej Kungliga Svenska Aeroklubbens guldmedalj för sina mångåriga journalistiska insatser. Pej var de senaste åren generell expert i Flygtorgets Frågor och Svar där han kunnigt och pedagogisk svarade på hundratals av de nära 3000 svar på flygfrågor som finns lagrade där.

Pej var mycket aktiv i föreningar som Flygjournalisternas klubb och Flygarsällskapet. Ett annat av Pejs stora intressen var varmluftballonger. 1971 blev han ordförande i Aerostatiska Sällskapet och 1973 ledde han Andrée-expeditionen till Spetsbergen, där varmluftballongen Andrea användes. 

Pejs många och skiftande sidor kom till uttryck på en mängd olika områden. Intresset för språk speglade hans journalistiska patos. Han var skriftställaren med glödande penna. Ibland kontroversiell men alltid underbyggd i sina teser. Hans humor var inte sällan uppseendeväckande.
Han älskade att ta sin Cessna 172 på flottörer, tillhörig föreningen Våta Tofflor, för en tur över Stockholms skärgård till Sandhamn. Då bjöd han med några vänner på färden, för Pej var generös – särskilt om det gav honom tillfälle att flyga!
Med Pejs bortgång har den svenska flygvärlden förlorat en av sina främsta profiler och en av branschens färgstarkaste debattörer.