Rusande bränslekostnader slår mot flygbolagen

Publicerad den 10 mars 2022

Drygt 30 procentas uppgång på bara en vecka. Priset på flygbränsle når nu toppnoteringar samtidigt som inget av de större flygbolagen i Norden har prissäkrat sina bränsleinköp.

Bränslet står traditionellt för cirka 25 procent av kostnaderna i ett flygbolag. Den kalkylen håller dock på att spricka i och med att priset på oljan och i förlängningen av det jetbränslet just nu rusar och i princip ger högre kostnader från dag till dag. Faktum är att på bara en vecka har priset på Jet A stigit med 27,5 procent globalt och 32,8 procent i Europa (!), allt enligt IATA. Det gör i sin tur att bränslekostnaden nu ligger på 30 – 35 procent av flygbolagens driftskostnader.

Det vanliga sättet att få kontroll över bränslekostnaderna är att prissäkra delar av dem, till exempel ett år framöver, en så kallad hedge. Innan pandemin hade SAS enligt uppgift säkrat 80 procent av den kommande årsförbrukningen. Under normala omständigheter kan en prissäkring vara antingen positiv eller negativ, beroende på hur marknaden utvecklar sig. När pandemin slog till och flygbranschen utsattes för extremt stora svårigheter att förutse efterfrågan på flygresor upphörde samtliga flygbolag i Norden med prissäkringen på bränslet. Norwegian, SAS, Finnair och övriga flygbolag är alltså utlämnade till de rusande priserna.

– Under normala omständigheter hedgar SAS en del av den förväntade bränsleförbrukningen. På grund av de osäkra marknadsförhållandena har vi i dagsläget ingen jet fuel-hedge utan betalar marknadspriser för allt bränsle vi förbrukar, säger Louise Bergström ansvarig för investeringskontakter i SAS till dn.no.

Att vara utsatt för den kraftiga prisstegringen behöver inte vara en mardröm för flygbolagen. Av allt att döma måste kostnaderna, åtminstone till del tas ut av kunderna som tvingas betala högre biljettpriser. Tillsammans med en ökande osäkerhet om säkerheten i Europa i och med kriget i Ukraina, kan det innebära en minskad efterfrågan på resor och därmed reducerad kapacitet. Prissäkrade bränsleleveranser kan i den situationen visa sig vara en sämre situation än att vara hänvisad till de oroliga marknadspriserna. – Dessutom har all osäkerhet i marknaden medfört att flygbolagens kreditsituation blivit stressad och att våra motparter är mindre villiga att erbjuda prissäkringsavtal, fortsätter Louise Bergström.

Flygbolagen försöker just nu hitta balansen i att få täckning för högra kostnader utan att skrämma bort kunderna med alltför höga prispåslag. Misslyckas den ekvationen kan det skapa en ond cirkel där höga biljettpriser minskar resandet som i sin tur tvingar flygbolagen att dra ner på tillgängligheten och frekvenserna, vilket i sin tur minskar efterfrågan än mer.

Skriv en kommentar