Staten stödjer flygbolagen – och sen då?

Och nu kommer beskedet: Staten ger flygbolagen respit med att betala flygplatsavgifter och andra skatter. Frågan är hur andra aktörer i branschen reagerar?

Nu återhämtar sig flygtrafiken sakta men säkert. Då flyttas fokus från det akuta stoppet till de ekonomiska konsekvenser som flygförbudet har skapat.

– Branschen behöver akut hjälp. Vi vill att den svenska regeringen vidtar åtgärder för att hjälpa den svenska flygnäringen omedelbart och kraftfullt. Det ligger faktiskt i hela samhällets intresse, skrev Flygarbetsgivarna och Svenska Flygföretagens Riksförbund i en debattartikel i SvD i onsdags.

Och igår vädjade SAS vd Mats Jansson, som nu ska hantera en akut vulkan-kostnad på ca 460 miljoner, om ekonomiskt stöd:
– Akut är det ett likviditetsproblem, säger han i en intervju med E24. På längre sikt handlar det om att ge oss en ersättning – en operationell ersättning, eller ett driftstöd, med anledning av den här händelsen.

På torsdagen visade det sig också att branschen blivit bönhörd: Transportstyrelsen meddelade att flygbolagen kan få upp till tre månaders uppskov med att betala flygplatsavgifterna. Det innebär drygt 250 miljoner i kostnader per månad som bolagen nu kan skjutas på framtiden.

Dessutom finns en möjlighet för flygbolagen att söka anstånd med kostnaderna för arbetsgivaravgifter och andra personalkostnader för år 2009 som nu ska betalas in. Också momsinbetalningarna kan skjutas på framtiden och eventuellt kan det bli tal om lån från statsmakterna.

– Vi har ett intresse av att ha en fungerande flygindustri i morgon också, säger Leif Zetterberg, statssekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson i ett uttalande.

Det innebär ett minskat tryck på den hårt ansträngda likviditeten hos flygbolagen. SAS har enligt uppgift förlorat 50 – 90 miljoner kronor per dag under stoppet. Men också mindre flygbolag är hårt drabbat. Nystartade Flyglinjen i Jönköping tappar ca 100 000 kronor om dagen, en mardrömstart för bolaget vars första flygning skedde så sent som den 28 februari i år.

Men det finns de som anser att en särbehandling av flyget, hur viktigt det än är för samhällsekonomin, är helt fel väg att gå. I en ledare i Expressen påminner ledarredaktionen att skattebetalarna redan lagt in dryga miljarden i den nyemission som SAS genomfört.
– Få branscher har varit så gödda av skattebetalarna som flygbranschen, skriver tidningen i sin ledare.

Ute i Europa är det också blandade tongångar. I Storbritannien vill premiärminister Gordon Brown hjälpa flygbolagen ekonomiskt medan den tyska transportministern lovar att stå emot alla propåer från bolagen. Han menar att det inte är något nytt att flygbolagen är beroende av väder och vind.

Trots det fortsätter diskussionerna inom EU om ett eventuellt stöd till flygbolagen och framför allt hur det i så fall ska vara utformat. I ett vidare resonemang handlar det också om att se över återverkningar på andra delar av flygbranschen. Merparten av landets flygplatser har idag en stor andel privat ägande. De drabbas hårt av uteblivna landningsavgifter. Ska de få kompensation? Och än knivigare; handlingsföretag och övrig servicenäring som är direkt beroende av sina kunder bland flygbolagen – ska de också förvänta sig en välvillig behandling av statsmakterna?