Utan flyget stannar Sverige

Publicerad den 6 juli 2006

Vad betyder flyget för Sverige och det regionala ansvaret för att säkra flyget diskuterades av ett 40-tal deltagare på Luftfartsverkets seminarium "Utan flyget stannar Sverige" på Visby flygplats under den pågående Almedalsveckan i tisdags.

Luftfartsverkets Olle Sundin inledde med att konstatera att marknaden för flyget håller på att radikalt förändras. Storstäderna är vinnare och de mindre orterna förlorare var hans slutsats.

De förändrade förutsättningarna innebär att hela flygbranschen måste tänka i nya banor. Regionerna i Sverige måste i ökad utsträckning själva ta ansvar för att utveckla sitt flyg. Många goda krafter måste förenas och dra åt samma håll, inte minst flygplatshållare och flygbolag måste jobba tillsammans med regionala företrädare i detta. Den inkommande turismen har en stor potential i det sammanhanget, avslutade Olle Sundin.

Svenskt Flygs ordförande Mats Odell (bilden th) ansåg i sitt anförande att flyget är avgörande för Sveriges Mats Odell Visby välfärdsutveckling.

Det är flyget som i en allt mer globaliserad värld möjliggör Sveriges och svenskars kontakter med andra länder och därmed Sveriges utveckling. Det mellanmänskliga mötet är flygets viktigaste uppgift. Internet och mobiltelefoner räcker inte, det personliga mötet är av avgörande betydelse för det globala kunskapssamhällets utveckling. Flyget är på samma sätt en förutsättning för Sveriges export. Varor för ungefär 90 miljarder kronor går med flygfrakt direkt från Sverige. Det motsvarar ungefär tio procent av exportvaruvärdet.

Flyget har dock inte bara fördelar, det finns också nackdelar. Inte minst visar sig detta på miljöområdet. Svenskt Flyg har därför tagit initiativ till bildandet av en miljökommitté som ska ledas av professor Lars B Johansson. Kommittén ska i ett första steg kartlägga fakta kring flygets påverkan på miljö och klimat. Målet är att i bred samverkan med flygets intressenter ta fram en samlad miljöstrategi för den svenska flygsektorn.

Flyget – ett bränsle i tillväxtmotorn menade Fredrik Bergström, VD för Handelns Utredningsinstitut, när han som näste talare äntrade podiet. Även han menade att flygets viktigaste roll är att befrämja det mellanmänskliga mötet. Att flyget växer är helt naturligt i en växande ekonomi var hans slutsats. Och Sverige behöver bejaka tillväxten då det ger mer resurser till t.ex. vård, skola och omsorg men också till att bemästra de miljöproblem som flyget för med sig. Tillväxten innebär att människor i ökad utsträckning efterfrågar god miljö och att företagen har råd att utveckla miljövänliga produkter och tjänster.

Siste talare på plan var Kerstin Lindberg-Göransson chef för division Stockholm (Arlanda/Bromma). Hon Arlandatornet, liten berättade om de systematiska arbetet som Arlanda utför för att göra Stockholm-Arlanda till centrum för den skandinaviska luftfarten. Miljöfrågorna står i fokus för detta arbete.

Mycket kan göras och görs inom de möjligheter Arlanda själva har. En sak som man dock inte råder över är det avgastak som man inom kort riskerar att slå i. Arlanda kontrollerar bara fem procent av utsläppen. Hälften av de totala utsläppen står flygplanens starter och landningar för, hälften står marktransporterna för.

Ingen av dessa är något som Arlanda råder över (enligt deras uppfattning). Hur man ska klara den frågan är helt avgörande för Arlandas ambitioner att bli “Gateway Stockholm”.