Hela förra veckan har förhandlingarna pågått med bland andra banker och leasingbolag för att komma fram till en lösning som kan få grönt ljus på dagens bolagsstämma. Till del har förhandlingarna kärvat, bland annat med just de 24 olika leasingbolag som är leverantörer till Norwegian och i torsdags kom därför ett delvis omarbetat förslag. Enligt vd Jacob Schram är det ”det sista erbjudandet” och innebär bland annat att 80 procent av ett obligationslån på 150 miljoner dollar, tillsammans med hälften av de utestående skulderna ska bytas mot aktier i flygbolaget. Som extra ekonomiskt grädde på moset har Norwegian satt slotarna på Gatwick som en extra ekonomisk säkerhet för långivarna.
Norwegian är en av de största aktörerna på Gatwick, efter easyjet och British Airways. Landningsrättigheterna på den brittiska flygplatsen har tidigare värderats till 380 miljoner dollar, alltså cirka fyra miljarder kronor. Om allt går som det ska och räddningsplanen får grönt ljus i morgon, kan långivarna göra värderingar av slotarna somrarna 2021 och 2022. Då visar det sig också om värdet på Gatwick har stått sig. Ett orosmoln är beskedet från British Airways i helgen att de överväger att helt lämna flygplatsen och koncentrera all verksamhet på Heathrow. Det brittiska flygbolaget återvände till Gatwick för ett antal år sedan just för att ta upp konkurrensen med Norwegian på de interkontinentala flygningarna. Ett bantat Norwegian med betydligt mindre långlinjer är inte samma hot och kan alltså innebära att BA släpper Gatwick. Det är i så fall ett hårt slag mot flygplatsen och kan komma att påverka värdet på de landningsrättigheter som Norwegian nu satt i extra pant.
I söndags eftermiddag kunde dock ledningen för Norwegian meddela att de drygt två tredjedelars majoritet som krävs från de många långivarna för att räddningspaketet ska godkännas var klart.
I och med det pekar det mesta mot att Norwegian med den nye vd:n Jacob Schram i spetsen lyckas få med sig alla parter på räddningsprogrammet. Därmed säkras det utlovade ekonomiska stödet från norska staten på 2,7 miljarder som ska vara första byggstenen i ”Nya Norwegian”. Det är dock bara cirka en fjärdedel av de närmare 12 miljarder kronor som Norwegian har i skuld i form av obligationer hos olika långivare. För att inte tala om de 33 miljarder kronor som olika leasingsällskap har i fodringar på Norwegian. Den stora skuldbördan och coronakrisen är den brygd som placerat Norwegian på ruinens brant och arbetet på att undvika det har, enligt Jacob Schram krävt lösningar som aldrig tidigare prövats.
- Det måste göras så att Norwegian har ett fortsatt liv. VI hade en skuldnivå som inte var sund, sa han till norska dn.no.
Återstår att se om de många små aktieägarna, som i vissa fall varit motståndare till den nuvarande processen, också de ser fördelarna med de överenskommelser som gjorts i helgen.