BRA förbereder sig på en förändrad inrikesmarknad

 

Det står tolv ATR72-600 i BRA’s färger parkerade på Ängelholms flygplats. Där kommer de att stå ytterligare en tid men all kraft är fortsatt inriktad på att komma tillbaka till den svenska inrikesmarknaden, förhoppningsvis efter sommaren. Det innebär att det totala flygstoppet, som gick i kraft den 6 april då har varat i fyra-fem månader. Minst.

- Ja, när intäkterna rasade med 97 procent samtidigt som alla fasta kostnader fanns kvar fanns ingen annan utväg än att frysa verksamheten. Regeringens permitteringsstöd ner till 40 procent av lönen hjälpte oss inte eftersom vi helt enkelt inte hade några intäkter längre, säger Ulrika Matsgård, kommersiell chef på BRA till Flygtorget.

Hon ingår idag i den grupp på ett tjugotal personer som från kontoret i Stockholm håller verksamheten igång, bland annat för att upprätthålla de olika flygtillstånd som krävs för att kunna komma tillbaka så snabbt som möjligt. Ledningsgruppen har sedan början av april, när flygbolaget ansökte om rekonstruktion, använt tiden till att än en gång analysera, planera, arbeta om och förbereda organisationen för den förändrade inrikesmarknaden i Sverige. En marknad som egentligen sedan slutet av 1990-talet sakta, sakta sluttat utför.

- Vi hade ju redan gjort en omfattande omarbetning av verksamheten utifrån de förutsättningar som förändrats de senaste två tre åren och som påverkat flyget i stort och sänkt marknaden med cirka 10 procent, bland annat klimatdebatten, flygskatten och flygskammen. Jetflottan var borta, vi hade en enhetsflotta på ATR-maskiner, organisationen var anpassad och förändringarna skulle vara slutförda under mars. Då kom Corona…

När det ofrivilliga stopp som BRA nu är mitt inne i upphör och flygmarknaden åter öppnar, är det av allt att döma till en helt ny situation. ”Ekosystemet i flygbranschen är förändrat” med Ulrika Matsgårds egna ord. Bland annat har den inrikesmarknad där BRA tidigare var en av tre i princip jämnstora spelare tillsammans med SAS och Norwegian, redan sett två andra aktörer ta ett steg in: Amapola och Air Leap. Med mindre flygplan, Saab 340 och Fokker 50 är de ett alternativ i dagsläget men de har också en tydlig ambition att stanna kvar och växa.

- De testar sig fram för att finna nya affärsmöjligheter. Över huvud taget kommer det att finnas för mycket flygplanskapacitet att använda när efterfrågan drar igång igen och konkurrensen kommer med all säkerhet att bli tuff. Vi räknar med en successiv återgång med ett par linjer där vi ser kommersiella förutsättningar för lönsamhet och sedan sakta skruva upp frekvenser och i förlängningen av det övriga destinationer i linjenätet. Vi är övertygade om att det behövs ett svenskt inrikesflyg också i framtiden men det kommer att vara svårt, för att inte säga omöjligt, för de mindre linjerna ska komma igång utan stöd.

Innan Covid-19 slog till med full kraft flög BRA från Bromma till 15 olika destinationer från Umeå i norr till Malmö i söder. På två tredjedelar av dessa fanns konkurrens från minst ett annat flygbolag. Om den situationen blir den samma i ett återstartat Inrikesflyg 2, är svårt att förutse.

- Flera av de mindre linjerna håller bara för en aktör. Det kan alltså handla om vem som kommer första och lyckas etablera sig på just den marknaden. Ett alternativ är att antalet statligt upphandlade linjer blir fler.

De nationella flygbolagen får idag direkt ekonomiskt stöd eller lånegarantier från respektive länders statskassa. I Sverige har det än så länge inte presenterats några kontantstöd och lånegarantier har inte varit tillämpbart på den situationen BRA befann sig i. I bakgrunden finns istället Per Braathen som ägare till flygbolaget och har tidigare visat sig vara en uthållig och långsiktig ägare.

- Det är han fortsatt och står bakom vår rekonstruktion och de planer som vi nu arbetar fram. Sedan är det naturligtvis så att det kommer att krävas pengar för att komma igång igen och återanställa de som vi tvingade säga upp. Hur stora belopp beror på hur marknaden återhämtar sig och hur vi lyckas med rekonstruktionsarbetet. Men det vore välgörande om vi och de andra aktörer som är en del av branschen kunde omfattas av någon slags kontantstöd från regeringen.